Jukka-Pekka Bergman är nöjd när han blickar ut genom fönstret från mötesrummet i Rådhuset, mitt på det lilla torget i Fredrikshamn.

Visserligen la Stora Enso ned sitt gamla pappersbruk i kommunen i början av 2008. Efter 53 års drift var anläggningen inte längre lönsam och 430 anställda blev av med jobbet. Det var ett hårt slag för de drabbade, deras familjer och hela samhället.

Men nedläggningen blev också starten på något nytt. När det gamla pappersbruket inte längre hade någon bärkraft togs det i stället över av sökföretaget Google, en av it-världens verkliga snabbväxare.

– Det blev en chock när Stora Enso stängde. Hela stan var uppbyggd kring skogsindustrin och allt kollapsade, säger Jukka-Pekka Bergman som är näringslivschef i Fredrikshamns kommun.

– Men hela atmosfären ändrades igen när ett stort amerikanskt it-företag ville komma hit. Det var en väldigt positiv signal för alla, säger Jukka-Pekka Bergman.

Totalt satsar Google omkring 1,2 miljarder kronor (200 miljoner dollar) på att bygga om pappersbruket i Fredrikshamn till ett nytt stort datacentrum. Utsidan blir till stor del densamma men därinne håller man nu på att sätta in mängder av datorer som ska ta hand om Googles alla nätbaserade tjänster när anläggningen tas i drift mot slutet av året. Det blir Googles sjunde egna datacentrum, vid sidan av fem i USA och ett utanför Bryssel.

Då kan man förstås undra över varför det hamnade i Fredrikshamn. Ett skäl är att Google har många användare i Nordeuropa och det finns en teknisk fördel med att vara nära, eftersom dataöverföringen då går marginellt snabbare.

Att det blev just Fredrikshamn beror på närheten till kallt vatten och bra elledningar. Riktigt hur viktiga de är förklarar Joseph Kava, ansvarig för driften av Googles anläggningar, när han visar runt i den numera väldigt välbevakade gamla fabriken.

Djupt nere under fabriksgolvet kommer det in en stor tunnel med havsvatten som förr användes för att kyla ned processen när man tillverkade papper. Nu används samma tunnel för att ta in vatten som ska kyla datorerna.

När vi kommit upp från underjorden och vandrat runt hörnan på den gamla fabriksbyggnaden pekar Joseph Kava på den andra förklaringen till att Google hamnade här. Två stora kraftledningar som förr använts av pappersbruket ska nu i stället ge el till de tusentals stora datorer som finns i datacentrumet.

– Det här var kort sagt en perfekt kombination. Elen var redan framdragen, vatten för kylan fanns på plats och själva lokalen fanns här, säger Joseph Kava.

Att bygga stora datacentrum är nu inget unikt för Google. Det här är tvärtom bara ett av många exempel på hur allt från stora it-företag i olika delbranscher, som Google, Microsoft och Amazon, parallellt med många andra satsar på något som kallas molnet.

Och då pratar vi inte om de lätta små moln som svävar på himlen ovanför oss när vi vandrar runt det gamla pappersbruket, fem kilometer utanför Fredrikshamn. Det här handlar i stället om it-molnet. Ett tänkt digitalt moln som det surrats oändligt mycket om i it-branschen de senaste åren.

I praktiken handlar det om att de program vi i dag har i våra datorer eller företagens serverhallar i stället hamnar i stora datacentrum som vi kopplar upp oss mot via internet. Där hamnar också alla bilder, dokument och allt annat vi använder, antingen som konsumenter eller anställda.

På många sätt är flytten ut i molnet odramatisk. Väldigt många använder exempelvis e-post som en molntjänst genom att utnyttja Googles Gmail eller Microsofts Windows live.

Fast det slutar inte där. Allt fler tjänster flyttar ut i molnet och it-företagen ser en marknad med snabb tillväxt framför sig.

Riktigt hur snabb finns det delade meningar, inte minst som definitionen av vad molntjänster är skiftar så mycket att begreppet ibland blir närmast meningslöst. Undersökningsföretaget Forrester räknar i vilket fall med att molnmarknaden ökar från 15 miljarder dollar i värde förra året till 160 miljarder dollar 2020.

Ändå handlar det inte så mycket om tillväxten i sig som att det är en stor strukturell förändring som kommer att påverka betydligt fler än it-branschen Förändringen är så drastisk att den brukar beskrivas som en ny industriell revolution. Det är onekligen stora ord men det går i vilket fall att jämföra det hela med hur det var kring förra skelskiftet när industrin ändrade sin användning av el.

När elen började utnyttjas i industrin skaffade sig företagen oftast ett eget elverk. Skulle de tillverka fler spisar eller vagnshjul behövde de också bygga ut elverket och dessutom måste de se till att ha så mycket överkapacitet att de även klarade tillfälliga toppar.

Det här ändrades när företagen i stället började köpa sin el från speciella elbolag. Då var det elbolaget som skötte kraftverket och företagen köpte bara den el de behövde.

Precis samma förändring håller nu på att ske när det gäller it. Privatpersoner som haft det mesta på hårddisken i sin dator eller företag som byggt upp och drivit egna serverhallar flyttar allt mer till molnet.

Det innebär att de kan köpa datakraft på löpande räkning. Man kan säga att datakraften blir som två hål i väggen.

Hela den här förändringen och jämförelsen med el-marknaden har beskrivits av Nicholas Carr i en omtalad bok från 2008, ”The Big Switch”. Som han där påpekar får skiftet drastiska effekter för företagen och ändrar ibland hela affärsmodellen.

*När företagen använder molntjänster behöver de inte göra dyra investeringar i egna anläggningar och de behöver heller inte ha så många it-specialister.

*När de tillfälligt behöver mer datakraft, för att kanske testa en ny tjänst eller genomföra en kampanj, är det bara att köpa mer kapacitet.

*Små företag får samma möjlighet som stora att skaffa sig tillgång till it-kapacitet eftersom de inte behöver investera i egen infrastruktur. Egentligen behövs bara en internetanslutning och ett betalkort. Det innebär att inträdesbarriären minskar eller försvinner i många branscher.

• Priset blir oftast lägre eftersom datorerna i ett datacentrum kan utnyttjas mer effektivt.

• Det blir lättare att göra informationen tillgänglig i andra internetanslutna apparater som avancerade mobiler och surfplattor.

• En del tillväxtländer kan med molnets hjälp kan hoppa över en fas i it-utvecklingen och avancera snabbare. Men det är en omdiskuterad effekt och analytiker på analysfirman Gartner påpekar till exempel att de ännu inte sett några bevis för att den här effekten verkligen finns.

Det låter ju ändå som det finns en hel del fördelar med molntjänsterna. Men som vanligt finns det också några hakar.

Många företag har under årens lopp utvecklat en rad specialprogram som de driver på egna servrar. Att flytta dem till molnet är ofta inte realistiskt, eller skulle i vilket fall bli på tok för dyrt.

En annan fråga som ständigt dyker upp är säkerheten. Molnföretagen försäkrar förstås att de är specialister och kan ha mycket högre säkerhet än vad it-avdelningen på vilket vanligt företag som helst klarar av.

Ska man döma av hur Google hanterar den yttre säkerheten i Fredrikshamn finns det mycket som talar för att det är sant. Anläggningen är strikt övervakad och det viktigaste, själva datorerna som lagrar data och driver programmen, får vi inte ens se. Bara de direkt ansvariga släpps in.

Men de undersökningar som olika analysföretag gör visar att många it-chefer ändå oroar sig för att de förlorar kontrollen över viktig infrastruktur om de flyttar alltför mycket till molnet. Och de är även oroliga för att det ska vara svårt att byta om de vill ändra molnleverantör någon gång framöver.

Det finns också oklara frågor om hur känslig information kan föras över landsgränser, vem som i vissa lägen har det juridiska ansvaret för informationen och i en del branscher är myndighetskraven så hårda att det knappast blir möjligt att lägga ut något alls på ett externt datacentrum.

Och så ska man inte glömma en annan viktig faktor. Det finns en oro för att hamna alltför mycket i händerna på it-jättar som Google, Microsoft och Amazon.

Molnet kommer med andra ord knappast att ta över allt. Men i Fredrikshamn är i vilket fall optimismen stor. Joseph Kava tar oss med till Hall 1, ett helt utblåst område, stort som en flyghangar, där Google än så länge inte gjort någonting.

– Vi får samma kapacitet i Fredrikshamn som i våra andra datacentrum. Men här har vi utrymme att expandera ännu mer, säger Joseph Kava.