Jonas Birgersson är idag bosatt i Lund där han är vd för mjukvarubolaget Labs2 som erbjuder helhetslösningar för hela städers bredbandsnät. Bolaget är noterat på First North och har dragits med förluster vilket lett till ett nytt ifrågasättande av Jonas Birgersson.

– Visst har vi gjort förluster. Men titta på Tetra Pak. De gjorde förluster i 18 år under ett uppbyggnadsskede innan produkten blev en succé. Nu har vi suttit och filat på den här mjukvaran i 10 år och den ökenvandringen kommer att löna sig, säger Jonas Birgersson.

När han idag reflekterar över utvecklingen, tio åren efter kraschen, så tycker han att den fortsatta internetboomen gett honom och de andra pionjärerna upprättelse.

– Alla de här idéerna som vi hade 1995: Framfab, Icon och så vidare, det funkade inte då eftersom infrastrukturen inte fanns ut till vanligt folk. Det krävdes ju enorma investeringar bara för att köpa in alla servrar och tekniken funkade inte. För varje steg framåt krävdes tio nya lösningar, säger Jonas Birgersson och fortsätter:

– Men idag finns det ju välfungerande och billiga lösningar på plats. Idag sitter jag på 10 gigabite i min källare, det är en enorm skillnad.

Han berättar om när Framfab i september 1996 hjälpte Volvo att göra den första livestreamade produktpresentationen över internet. Under en halvtimme var de tvungna att använda 80 procent av hela Frankrikes nätkapacitet för att få det att funka från utsändingsstället i Paris.

– Nu är ju alla sådana problem löst här i Västvärlden. Men man får komma ihåg just det. Vissa små länder som Labs2 jobbar med har fortfarande mindre kapacitet än vad jag har i min källare, säger Jonas Birgersson.

38-åringen vänder sig mot bilden att allt som startades under ”den nya ekonomins” glada dagar i slutet på 1990-talet blev en flopp. Han påminner om att Framfab fortfarande är ett stort företag med runt 1 200 anställda även om holdingbolaget idag heter LBI International.

– Redan när man summerade IT-kraschen för fem år sedan kunde man konstatera att alla våra utskrattade uttalanden från 90-talet var fel. Men fel på det sättet att vi underskattade tillväxten i internetutvecklingen. Till och med det mest utskällda konceptet, Boo.com, är ju idag gångbart. Det finns massor av folk som köper kläder på nätet och de klassiska postorderkatalogerna har ju slutat komma, säger han.

De senaste åren har en del experter varnat för en ny internetbubbla, främst med hänvisning till amerikanska Googles rusande börsvärde. Google har ju också en ungdomlig företagskultur som på vissa sätt påminner om hur det såg ut på Framfab, Spray eller Icon för drygt tio år sedan.

Jonas Birgersson menar att den svenska internetbranschen blivit särskilt hårt sågad, just eftersom man var så tidigt ute.

– Vi har straffats mycket hårdare än den utländska internetbranschen. Det är det jag tycker är mest synd med den hårda kritikstorm som blev efter kraschen. Den gjorde att en massa duktiga människor som hade bra erfarenhet och fått ihop lite pengar, antingen slutade jobba helt eller började jobba utomlands, säger Jonas Birgersson och fortsätter:

– Jag har ofta fått höra: ”Jag skulle gärna satsa här i Sverige men jag vill inte ha lika mycket stryk som du”. Alla är inte lika hårdhudade som noshörningen från Lund, säger han och syftar på sig själv.

Han tycker att det svenska debattklimatet måste förändras, så att man inte bara fokuserar på misslyckanden utan på allvar börjar diskutera varifrån den framtida tillväxten ska komma.

– Vad är det Sverige ska bli bra på? Om det inte är Framfab eller Bredbandsbolaget, vad är det då? Nu ser vi vad som händer med Saab, Volvo och nu senast Astra Zeneca. Dessutom darrar Sony Ericsson vilket hotar 7 000 högteknologiska jobb i Sverige. Långsiktigheten som vi hade kring industriföretagen måste vi också kunna tillåta runt internetbranschen, säger han.

Han tycker att en del av de svenska internetsuccéerna på senare år fått alldeles för lite uppskattning.

– De enda stora internationella nättjänsterna som inte kommer från USA kommer ju faktiskt just Sverige i form av Skype och Kazaaa. Skype hjälper ju 450 miljoner människor att kommunicera men intresset har trots det varit ganska svalt och man fokuserar mer på Niklas Zennströms eventuella misslyckande med sin uppföljare Joost. Det är synd, säger Jonas Birgersson.

Han gillar även musik- och filmtjänsterna Spotify och Voddler, men menar att de är alltför sårbara.

– Problemet med dem är att de är taktiska tjänster. Makten ligger hos andra bolag. Så fort de stora skiv- eller filmbolagen säger att de inte vill vara med, så finns det ingen tjänst, säger Jonas Birgersson.

På frågan hur han har lyckats hålla sin personliga motivation uppe under alla år, säger han:

– Jag brukar säga att jag är mycket bättre idag än vad jag var då. Idag har jag varit med om både upp och nedgångar. Jag tror jag också har en utpräglad pliktkänsla, att jag vill hålla på där jag känner att jag behövs. Sedan tycker jag att det är roligt, och man kan i alla fall inte anklaga oss för att vi inte var entusiastiska, då för tio år sedan, säger han.