Bakom studien, som publiceras i den amerikanska vetenskapstidskriften Pnas, står forskare vid Karolinska institutet (KI) och Umeå universitet.

De har studerat hur invånarna i huvudstaden Port-au-Prince förflyttade sig efter den svåra jordbävningskatastrofen i Haiti i januari 2010. Över 220 000 människor omkom, drygt 600 000 lämnade huvudstaden Port-au-Prince och som mest var över 2,3 miljoner människor i landet hemlösa.

I samarbete med Haitis största mobiltelefonoperatör Digicel kunde de svenska forskarna via gps-positioneringssystemet följa hur 1,9 miljoner mobilanvändare i Haiti, varav 0,8 miljoner bosatta i huvudstaden, förflyttade sig under drygt ett år, från 42 dagar före jordbävningen till 341 dagar efter.

Knappt tre veckor efter katastrofen hade en fjärdedel av befolkningen lämnat Port-au-Prince. Därefter började invånarna gradvis återvända och efter ett år hade de flesta kommit tillbaka.

Forskarna kunde se ett tydligt mönster. De släktingar och vänner som Port-au-Princeborna brukade besöka på andra orter under storhelger som jul och nyår, till dem återvände de drabbade efter jordbävningen, särskilt under de tre första månaderna.

Men invånarna gav sig inte i väg omedelbart, de flesta lämnade huvudstaden först tre dagar efter katastrofen. En majoritet, runt 70 procent, gav sig i väg max fem mil och det är nästan identiskt med resmönstret under normala tider. Forskarna kunde av gps-positionerna också se att omkring en tiondel av invånarna, 70 000 personer, undkom att skadas eller dödas eftersom de befann sig på annat håll när jordbävningen ägde rum.

Studien visar också hur människorna rörde sig i vardagen efter katastrofen. De fann att invånarna förflyttade sig längre sträckor än tidigare, men de rörde sig extremt regelbundet. Utifrån en persons rörelser en viss dag under de tre första månaderna kunde forskarna med 85 procents sannolikhet förutsäga var personen skulle befinna sig en viss dag under de efterföljande tre månaderna.

De nya kunskaperna kan enligt forskarna vara till stor hjälp för att snabbt styra rätt katastrofhjälp till rätt grupper efter jordbävningar, stormar eller översvämningar.

Ett stort problem är att många drabbade åker till släktingar och är utspridda på andra håll i landet.

– Många personer som behöver hjälp bara försvinner ut, till fattiga släktingar som redan har en ansträngd situation, säger Linus Bengtsson, läkare vid KI, som tillsammans med kollegorna Xin Lu och Petter Holme genomfört studien.

– Om man kan förutsäga hur människor rör sig, kan man förbereda sig bättre och snabbt sätta in katastrofhjälp när något händer. Vet man var människor befinner sig kan man också ta reda på vad de behöver, och ge resurser till de delar av landet som fått ta emot många personer från jordbävningsområdet.

Bengtsson betonar att det behövs mer liknande forskning i samband med andra katastrofer för att utröna hur man bäst kan förutsäga vart folk beger sig.

– Det vore fantastiskt om man kunde utveckla en modell för vart människor tar vägen som fungerar i olika kulturer och typer av katastrofer. Det här är ett första steg i den riktningen.

Studien var möjlig tack vare den kraftiga ökningen av antalet mobilanvändare i Haiti. Billigaste mobiltelefonen kostar bara drygt 10 dollar. Och även om sårbara grupper som barn och gamla fortfarande saknar mobil så följer de i ett katastrofläge oftast med någon familjemedlem som äger en.