Det uppger Mats Hagelin, jurist vid Skatteverket, för E24. Totalt rör det sig om 305 miljoner kronor där lönegarantier utgör den största delen. 110 miljoner kronor av summan består av lönegarantin som utbetalades under rekonstruktionstiden.

GM har meddelat att man slutar stödja Saab finansiellt efter årsskiftet.

– Om GM skulle bestämma sig för att kasta in handduken redan nu och avveckla Saab inom konkursens ram, så utgår jag från att Saab redan innan förfallodagen försätter sig i konkurs, säger han.

Staten tillhör inte den krets av fordringsägare som prioriteras i en konkursutdelning. Rekonstruktören Guy Lofalk har tidigare uppgett att utdelningen vid en konkurs för de oprioriterade fordringsägarna – dit staten i egenskap av Skatteverket alltså räknas – skulle bli 15 procent av värdet på fordringarna.

– Om det skulle vara så illa att det inte blir någon utdelning till oprioriterade borgenärer överhuvudtaget kan vi förlora den summan, ja. Men någon utdelning lär det förhoppningsvis bli, säger Mats Hagelin.

– Det finns väldigt få prioriterade fordringsägare i en konkurs för Saab eftersom de inte har haft ett företagshypotek utan har använt GM som företagsinteckning.

GM är den i särklass största fordringsägaren och har så kallad superförmånsrätt. GM har pumpat in 376 miljoner kronor i Saab under rekonstruktionstiden, framgår av rekonstruktörens berättelse.

I GM:s delårsrapport från i maj uppgavs dock att GM lånat Saab 150 miljoner dollar, motsvarande runt 1,2 miljard kronor för att Saab skulle klara driften under rekonstruktionsprocessen.

Det finns 20,5 miljoner kronor i lån från försäkringsbolaget FPG som också prioriteras vid en konkurs.

Skatteverket motsatte sig till skillnad från en stor majoritet ackordsförslaget i mitten av juni. Ackordsförslaget, som sedermera röstades igenom, innebar att fordringsägarna skrev ned sina skulder med 75 procent och alltså bara skulle få betalt för 25 procent

– Vi motsatte oss ackordet utifrån att vi saknade information om köparens förmåga att kunna fullfölja ackordet och kunna driva verksamheten vidare främst med hänsyn till att det fanns tveksamheter om den finansiella styrkan, säger Mats Hagelin.

Nu visar det sig att Koenigsegg inte hade den finansiella styrkan – ni hade rätt. Vad tänker du om det?

– Jag hade gärna haft fel redan när vi tog beslutet om att motsätta oss ackordet, inte minst för alla anställda och de som är beroende av att Saab finns kvar, men nu är det som det är. Det är inte min sak att recensera GM:s val av köparkandidat här.

– I det här fallet kom beskedet om vilka köparna var dagen innan ackordsbeslutet, så det var svårt redan av det skälet att göra en djupare analys. Dessutom var kretsen kring Koenigsegg ganska okänd. Vid den tidpunkten kunde vi inte göra annat än säga nej till ackordsförslaget.