Det är tungt just nu för den svenska skogsindustrin. Den svaga europeiska konjunkturen och även en allt mer bräcklig global ekonomisk utveckling ger en rejäl motvind. Det som gör det extra motigt den här gången är att den svenska kronan, som brukar ge ett naturligt vindskydd i tuffa tider genom att falla i värde när konjunkturen sviktar, inte har gjort det den här gången. Istället är det den europeiska ”skvalpvalutan” euron som har sjunkit vilket därmed har satt en extra press på den exportberoende skogsindustrin.

• LÄS MER: ”Lantbrukare alltmer skuldsatta”

Det gäller inte minst den svenska sågverksindustrin, som dessutom plågas av en stor överkapacitet efter de senaste årens kraftiga expansion, framför allt då i södra Sverige efter från Holmens och Södras utbyggnader. Det man kan utläsa av de rapporter som hittills har lämnats är att det är just tufft.

Södra visar växande förluster för årets andra kvartal, där större delen av underskotten sannolikt är hänförbara till just sågverken.

SCA, som har bakat ihop sin svenska skogsindustrirörelse, skog, sågverk, massa, tryck- och förpackningspapper, till en svårgenomtränglig och oöverblickbar röjningsskog visar på kraftigt fallande resultat, om än fortsatt överskott. Sveaskogsdominerade Setra klarar med viss nöd att redovisa ett positivt rörelseresultat för andra kvartalet.

Det finns inget annat än möjligen fallande virkepriser och på marginalen lägre elpriser som talar för en vändning under årets andra halva. Med en tilltagande valutapress lär istället den svenska utslagningen ta fart under andra halvan.

• LÄS MER: ”Stora enso faller tungt”

På pappers- och massafronten ser det också dystert ut och då framför allt på för tryckpapper, och då i ökande grad på journal-, fin- och tidningspapper, vilka står för mer än hälften av den svenska pappersproduktionen. Aktörer som Stora Enso och Norske Skog lyckas visserligen skrapa ihop positiva rörelseresultat för årets andra kvartal, men lönsamheten är ändå svag och årets första halvår har då också bjudit på normalt papperskonsumtionsdrivande händelser som fotbolls-EM och den mediala uppladdningen inför OS.

Det som gör det extra motigt är att motvinden inte bara är något som kommer att ge med sig även om den europeiska ekonomiska strypsnaran så småningom lossar. För trävarusektorn talar den demografiska utvecklingen i Europa, vilket trots allt är huvudmarknaden för den svenska produktionen, för ett lågt nybyggande kommande decennier. Tron börjar också svikta om att det kinesiska tillväxtundret ska fortsätta, med sin glupande råvaruaptit, och även sprida sig till andra tillväxtländer som Afrika.

De ekonomiska obalanserna inom Kina, där tillväxten varit extremt investerings- och exportdriven, talar för att det kommer att bli mycket tuffare framöver, med stor överkapacitet inom kapitaltunga processindustrier, framför allt stålindustrin, men kanske även pappersindustrin där expansionen tagit höjd för kraftig framtida tillväxt.

LÄS MER: ”Spanien på väg mot akuten”

Även för tryckpapper ser det minst sagt jobbigt ut. För tidningspapper är det uppenbart att det är ett segment i utdöende. Branschens förhoppningar att journalpapperet ska klara sig bättre, under tesen att det startas många nya magasin som lever i symbios med internet, kan också visa sig vara en illusion.

Ta bara den stora volymen kataloger, som Ikea, Clas Ohlson och annan svensk populärlektyr, för dessa finns det goda ekonomiska skäl att tro att de kommer att vara ersatta med elektroniska varianter inom en 5–10 års period. Även kontorspapper och annat finpapper möter en växande strukturell motvind.

Med denna motvind är det svårt att hävda att värdet på den svenska skogen skulle vara opåverkat, som många aktörer, som exempelvis statliga Sveaskog, hävdar. Värdet på skogen kommer ju huvudsakligen från det framtida nettot från försäljning av framför allt sågtimmer, men där även massavedpriset har stor betydelse för lönsamheten för många skogsvårdsåtgärder, som röjning och första gallringar.

Inte blir det bättre av att den för några år sedan till synes omättliga energisektorn också har bekymmer med det låga elpriset och den senaste varma vintern. Att vindkraften också visat sig ha svårt att klara ekonomisk snålblåst urholkar ett annan inkomstkälla för skogsägande företag och privatpersoner. Med en växande volym skogsråvara, men tuffare avsättningsmarknader så kan knappast värdet vara opåverkat.

Att sedan den svenska skogsindustrin i detta läge fått kritik för att bedriva ett skövlande skogsbruk blev kanske en motvind för mycket.

• LÄS MER: ”Nya bud i skogsindustrin”

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?