Det ramavtal som i fredags slöts mellan svenska Försvarsexportmyndigheten och armasuisse (Schweiz materielverk) rätar ut en del frågetecken.

• LÄS MER Sverige köper 40-60 Jas Gripen.

Avtalet om Super-Jas påminner om det allra första kontraktet mellan svenska staten och Industrigruppen Jas (IG-Jas) för 30 år sedan, 1982. Då köptes utvecklingen av planet och en första serie av 30 plan till ett fast pris.

2012 är det Schweiz som köper in sig i en del av utvecklingen och får 22 plan till ett fast pris. Det fasta priset är viktigt för att övertyga en skeptisk väljarkår om schweizarna ska folkomrösta (även här hemma var Jas en stridsfråga valåret 1982) .

Den första serien Jas-plan försenades när provflygplan havererade och industrin tvingades tillbaka till ritbordet. Eftersom priset var fast fick IG-Jas ta den ekonomiska smällen. Men när nya kontrakt på fler plan skrevs så övergavs fastpriserna och industrin tjänade åter pengar.

För Schweiz är plusposten att de får tredje generationens Gripen (version E/F) till fast pris medan det är svenska skattebetalare och/eller Saab som får står för riskerna.

På Sveriges plussida finns att med Schweiz på plats i Gripens baksits så kan planets vidareutveckling och flygindustrin hållas i luften till 2042 (förutsatt att svenska försvaret behöver Super-Jas).

Paradoxalt nog vet vi svenskar idag mer om ekonomin för de 22 schweiziska planen än om de 40-60 svenska plan som Sverige självt ska köpa. Det krävs både riksdagsbeslut och förhandlingar mellan Materielverket och Saab.

• HOLMSTRÖM Stor risk för systemkollaps.

• BRÄNNPUNKT Jas-beskedet väcker frågor.

• LÄS MER Saab har inte offentliggjort utvecklingskostnader för Gripen.

Även med 22 schweiziska plan blir det en kort serie Super-Jas till hög en utvecklingskostnad. Nu har regeringen visserligen bestämt att Sverige fortsatt ska bygga egna stridsplan – men vad slutnotans plus och minus blir vet idag ingen.

Mikael Holmström är SvD:s säkerhetspolitiske reporter.