Men om det går bra för bandylaget så går det inte lika tydligt uppför för Sandvikens andra storhet, Sandvik AB. Halvannan kilometer från Göransson Arena, på Sandviks huvudkontor, håller man så sakteliga på att hämta sig från en smäll man drabbades av förrförra hösten, då världsekonomin kollapsade och orderböckerna gapade tomma.
– Vi visste att det skulle komma en ordentlig konjunkturnedgång, men inte när. Redan 2004 började man tala om konjunktursvackan och vi arbetade fram några scenarier och de åtgärder vi skulle behöva ta till. Efter hand har vi daterat upp scenarierna och putsat på planerna, säger Sandviks koncernchef Lars Pettersson.
– Och när lågkonjunkturen till sist slog till, ja då blev det värre än vårt eget worst-case som var en nedgång motsvarande den vi hade 1992.
På Sandvik gick man från kapacitetsproblem till totalstopp inom ett par veckor och Lars Pettersson stampade omedelbart ner bromspedalen i botten för att minska produktionen. Orderingången sjönk dramatiskt samtidigt i alla sektorer och i alla delar av världen under hösten 2008.
– Vid alla andra konjunkturnedgångar i historisk tid har det för Sandviks del börjat i den amerikanska bilindustrin och därifrån spritt sig som ringar på vattnet till andra branscher och andra länder. Men nu sjönk orderingången i alla affärsområden, på alla marknader samtidigt och vi insåg att vi måste göra mycket mera än vad vi planerat, säger Lars Pettersson.
Redan från början stod det klart att man skulle bli tvungna att snabbt få kontroll över kostnaderna för att se till att koncernens kassaflöde förblev positivt. Personalnedskärningar, tömda lager och en intensiv kostnadsjakt internt har gjort att Sandvik på mindre än ett år lyckats minska kostnaderna med åtta miljarder kronor i årstakt. Inbromsningen lyckades och i sin senaste kvartalsrapport kunde Lars Pettersson visa upp ett litet plus på sista raden.
I Sandviken påminns man hela tiden om Sandviks närvaro. Förutom det stora fabriksområdet som ligger insprängt i stan, heter den kända idrottsplatsen Jernvallen och bredvid ligger den sprillans nya Göransson Arena, en inomhushall för bandy och andra evenemang. Det är i Göransson Arena som bandylaget SAIK har tränat sig i form till förvinterns storsegrar.
– Arenan, som invigdes i somras och SAIK:s framgångar är tecken på den framåtanda som finns här i stan, säger Ann-Katrin Sundelius, nytillträdd kommundirektör som återvänt till sin hemstad efter 30 år.
Göransson Arena har fått sitt namn efter affärsmannen och industrialisten Göran Fredrik Göransson som 1862 investerade i ett järnverk som skulle använda den fram till dess oprövade Bessemermetoden för stålframställning.
Som många andra svenska affärsmän vid den tiden donerade GF Göransson och hans arvingar en stor del av sin privata förmögenhet till ideella stiftelser, kallade de Göranssonska stiftelserna. Stiftelserna beslöt att anslå 250 miljoner kronor till den nya hallen och skänka den till Sandvikens kommun.
– Det är vår sak att förvalta gåvan och se till att Arenan blir rikskänd genom olika arrangemang, till exempel mässor, kongresser eller som nu i vår då en delfinal av Melodifestivalen går i Göransson Arena, säger Ann-Katrin Sundelius.
Och visst, Göransson Arena är imponerande; Isen på den fullstora bandyplanen håller måtten 105 gånger 65 meter och på bortre väggen sitter en så kallad jumbotron, en tv-skärm där målen eller intressanta situationer i matchen spelas upp i slow-motion. Skärmen är 60 kvadratmeter stor, men ser ut som ett frimärke på bortre väggen i den stora hallen.
Det finns anledning att ta vara på alla glädjeämnen som Göransson Arena, SAIK:s segersvit eller Melodifestivalen för verkligheten i form av statistik ligger som en powerpointpresentation i Leif Janssons dator.
Leif Jansson är förvaltningschef vid Sandvikens kommun och medarbetare i det regionala samordningskansliet vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län och hans bilder ger en skakande bild av den globala finanskrisens konsekvenser för en industriort i Sverige.
Andelen arbetslösa i Sandvikens kommun som i juli 2008, strax före finanskrisen, låg på 3,8 procent totalt av befolkningen, accelererade till 7,6 procent i mars i år och var i oktober uppe i 9,9 procent.
– Vår prognos är att arbetslösheten i januari når 11,1 procent och om ytterligare ett år toppar på 12,8 procent och det är ungefär en procentenhet högre än i genomsitt i riket, säger Leif Jansson.
– Men det är vår prognos, den kan slå lite fel åt bägge håll, men det vi tycker är mest oroande är ungdomsarbetslösheten, som drabbar orter som Sandviken mer.
I höstas under vecka 41 var 11,3 procent av alla svenska ungdomar i åldern 16 till 24 år arbetslösa. I Sandviken var siffran hela tio procentenheter högre; 21,5 procent. Leif Jansson påpekar dock att man redan nu vet att ungdomsarbetslösheten kommer att förvandlas i kompetensbrist om bara 4–5 år när många 40-talister slutar och ska ersättas med unga nyutbildade.
Det går att fortsätta stapla siffror på varandra, som att antalet konkursade företag i Sandviken fram till i september i år är dubbelt så många som under samma period förra året eller att ungdomar som söker utbildning utanför Sandviken återvänder i lägre grad än ungdomar från andra kommuner, vilket skapar problem för företagens möjligheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft.
Men en litania av det slaget ger inte en rättvis bild av Sandviken senhösten 2009. Allt är inte nattsvart, vilket Lars Pettersson på Sandvik är noga med att understryka:
– Vår uppfattning är att konjunkturen har bottnat, om än på en låg nivå och att vi kommer att öka produktionstakten allt eftersom vi tecknar nya order, säger Lars Pettersson.
– Vissa delar av Sandvik har klarat sig förhållandevis lindrigt undan och det gäller framför allt affärsområdet Materials Technology som har haft en bra orderingång från energibranschen, från kärnkraftindustrin och olje- och gasindustrin, säger Lars Pettersson.
Inne på Sandviks fabriksområde i Rörverk 68 är det full fart, även om det inte syns för ett otränat öga. Vi råkar komma precis i skarven mellan två order när man lastar ut en order i en ände av den stora fabrikshallen och fyller på med obearbetade rör i den andra änden.
På Sandvik har man kommit överens om en allmän arbetstidsförkortning som ett sätt att minska kostnader och slippa ytterligare personalminskningar. Undantagna från överenskommelsen är de anställda i Materials Technologys rörtillverkning, där problemet snarare är brist på arbetskraft än övertalighet.
– Ja, det är lite paradoxalt att vi trots lågkonjunkturen upplever en boom, säger Cecilia Hägglöf, försäljningschef för Sandviks rörprodukter.
– Men det är en boom som inte har någonting med den här konjunkturen att göra eftersom ledtiderna är extremt långa. De order vi nu levererar ingår i projekt som beslutades för åtta–tio år sedan och de order vi tecknar i dag ska levereras om fem–sex år.
Cecilia Hägglöf påpekar att Sandvik sitter i en guldsits nu när klimat- och energifrågorna är på tapeten. Många kärnkraftverk planeras att moderniseras eller helt byggas om, vilket nästan undantagslöst innebär att kilometervis med rörledningar ska installeras eller bytas ut. Sandvik är ett av ett mycket litet antal tillverkare som har lång och dokumenterad erfarenhet av de höga kvalitetskrav som man ställer på leverantörer av komponenter till kärnkraftverken.
– Det finns i världen bara ett fåtal tillverkare av rör som uppfyller de kraven och därför finns det ingen anledning att tro att efterfrågan kommer att minska, tvärtom talar det mesta för att det kommer att byggas ännu fler kärnkraftverk de närmaste åren, säger Cecilia Hägglöf.
Trots att allt större andel av Sandviks försäljning sker utanför Sverige, där Kina och Indien är de marknader som just nu växer snabbast, har Sandvik också byggt ny produktion. Enbart i Kina har Sandvik i år öppnat fem nya fabriker och det innebär att företaget redan har tio fabriker i Kina.
– Men det innebär inte att vi flyttar ut produktion från Sverige till Kina. De fabriker vi bygger där svarar mot efterfrågan på den kinesiska marknaden, betonar Lars Pettersson.
– Löneläget och efterfrågan styr inte den här utvecklingen, vi behöver finnas nära våra kunder både när det gäller produktion för korta leveranstider och forskning för att svara mot kundernas behov. Det innebär också att vi här i Sverige och Sandviken är relativt opåverkade av det som händer i Asien, säger Lars Pettersson.
Han menar att i ett globalt företag som Sandvik är det mindre viktigt var huvudkontoret är beläget och i det perspektivet är Sandviken lika väl beläget som vilken annan plats som helst.
– Man ska komma ihåg att Sandvik hela tiden förändras. Vår största division, Mining and Construction fanns över huvud taget inte i Sandvik för tjugo år sedan och den division som många fortfarande förknippar med namnet Sandvik, Saws and Tools, som tillverkade handverktyg och handsågar, sålde vi för tio år sedan, säger Lars Pettersson.
De nära ömsesidiga banden mellan staden Sandviken och företaget Sandvik är på gott och ont. I uppgång kan företaget hämmas av brist på utbildad arbetskraft och i nedgång, som nu, drabbas staden av arbetslösheten.
– Vi har varit med om lågkonjunkturer tidigare och vi kommer att klara den här också, säger Ann-Katrin Sundelius.
– Skillnaden är att vi nu har en mer optimistisk inställning, inte minst tack vare Göranson Arena.
SAIK har också tappat poäng mot slutet av året, men toppar trots det elitserien och kommer att stå som mästare efter finalen den 20 mars. Det tvivlar ingen i Sandviken på.
