Håkan Buskhe försäkrar att han inte är frustrerad. Det skulle man annars lätt kunna misstänka att han var.

För även om regeringen i Schweiz bestämt sig för att de vill ha 22 Gripenplan av den nya E/F-versionen, den som ibland kallas Super-Gripen, så är allt långt ifrån klart. I Schweiz är affären, värd 22 miljarder kronor, omdiskuterad och troligen ska det först till en folkomröstning innan den är i hamn.

– Man får acceptera att det tar lång tid att få fram politiska beslut, säger Håkan Buskhe lugnt.

Det finns potential att sälja 300 Gripenplan, det är inte orealistiskt.

Håkan Buskhe.

Lite mer irriterad verkar han vara över den franska konkurrenten Dassault som försökte sälja sitt Rafale-plan till Schweiz men förlorade mot Gripen. Efteråt kom Dassault med ett nytt sockrat bud och underliga läckor kring Gripenplanet skapade oro. Håkan Buskhe undviker att nämna någon vid namn men det är ändå ingen tvekan om vem han syftar på.

– Jag tycker man ska acceptera om man förlorar. Den som för ett jäkla liv efteråt riskerar att inte bli inbjuden till liknande processer framöver. Men det där har ändå inte stört vår relation till Schweiz, säger Håkan Buskhe.

Han har dessutom annat att glädja sig åt. För vid sidan av avtalet med Schweiz har även den svenska regeringen bestämt sig för att Sverige ska skaffa nya Gripenplan. Det gör att Saab nu kan räkna med att få leverera 62-82 Gripen E/F.

Det har förstås också skapat diskussion om priset. För Sveriges del beräknas de samlade kostnaderna för stridsflyget till 90 miljarder kronor de kommande 30 åren. Då ingår både de nuvarande och nya Gripenplanen med alla kringkostnader.

Hur mycket som går just till Saab är oklart men det har ifrågasatts om de Gripen E/F-plan bolaget nu kan räkna med att sälja är tillräckligt många för att nå lönsamhet. Oberoende experter talar om att det troligen krävs åtminstone 400 plan för att kalkylerna ska gå ihop. Dessutom har utvecklingen av nya flygplan alltid en tendens att bli betydligt dyrare än väntat.

Den synen delas nu inte av Håkan Buskhe. Gripen E/F är visserligen rejält förbättrad men den bygger ändå vidare på de tidigare versionerna av planet och ett testflygplan togs i drift redan 2008.

– Vi börjar inte från början med ett vitt papper och därför är vi heller inte speciellt osäkra på kostnaderna för nya Gripen. Skattebetalarna i Sverige behöver inte känna sig oroliga, säger Håkan Buskhe.

På Saab hänvisar man också gärna till hur både utvecklings- och produktionskostnaden för Gripen stadigt gått ned. Företaget kan i dag producera 28 Gripenplan till samma kostnad som man för fem år sedan fick fram 10 plan för.

– Samtidigt har det bara blivit dyrare för de flesta av våra konkurrenter i västvärlden och de behöver nog sälja minst 400 plan för att få det lönsamt, säger Håkan Buskhe.

Han försäkrar till och med att Saab med tiden får lönsamhet i den nya E/F-versionen även om det inte blir fler än 62-82 plan som säljs. Fast målet är betydligt högre satt än så.

Under de kommande åren är det mängder av länder som vill skaffa nya stridsflygplan. För Saab är visserligen en stor del av marknaden stängd eftersom de svenska krigsmaterielexportlagarna inte tillåter försäljning till alla länder. Men Håkan Buskhe räknar med att Gripen kan ta en stor del av den marknad som ändå är tillgänglig.

– Det finns potential att sälja 300 Gripenplan, det är inte orealistiskt. Eftersom vår nya version är mer bränsleeffektiv och kan bära mer last än våra tvåmotoriga konkurrenter har det öppnat nya marknader för oss. Där blir Gripens låga driftskostnader vår främsta fördel, säger Håkan Buskhe.

Redan nu, sex år innan det första Gripen E/F ska levereras kan det vara dags att fundera över fortsättningen. Hur man än vrider och vänder på saken är det väldigt dyrt att utveckla nya plan och en lösning kan vara att flera företag samarbetar.

– Man brukar ju prata om det men mig veterligen har det bara blivit dyrare i de samarbetsprojekt man haft. Dessutom får Saab ändå stordriftsfördelar genom att köpa in komponenter. Gripen E/F använder till exempel samma motor som finns i F18 Super Hornet, säger Håkan Buskhe.