Den senaste veckan har flera nyheter satt de svenska Gripenplanen i fokus. Häromdagen meddelades som väntat att Indien väljer franska Dassaults stridsflygplan Rafale framför Saabs Jas Gripen efter fyra års funderingar.
Affären är avsevärd: drygt 80 miljarder kronor. I tävlan fanns också europeiska Eurofighter, ryska Mig 35 och amerikanska F/A 18 och F 16. Enda brask- lappen är att avtalet ännu inte undertecknats.
Nu väntar nästa slag om en stororder, fast på andra sidan jordklotet. Brasilien beslutar före sommaren om man köper 36 Gripenplan, Boeings F/A 18 eller Dassaults Rafale. Affären uppskattas vara värd tiotals miljarder kronor. Saab försöker locka med bland annat utvecklings-program för Gripen Next Generation, och tillverkning av flygplanskroppar i Brasilien.
Svenska regeringen jobbar också hårt för att ro affären i hamn. Svenska handelsministern Ewa Björling såg till att träffa Brasiliens handelsminister Fernando Pimentel under WTO:s ministermöte i Genève i december. Gissa om Gripen nämndes under samtalet. Utrikesminister Carl Bildt uppmanade rättframt Brasiliens utrikesminister Antonio Patrota att besöka Sverige vid förra veckans Davosmöte i Schweiz. Enligt Brasiliens nye försvarsminister Celso Amorim ska beslutet fattas i april.
Kommer Indiens val av Rafale att påverka Brasilien-affären? Svårt att säga. Men Dassault är definitivt på krigsstigen, och tycks vara berett att sockra sina bud för alla intresserade. Det är vad som nu sker i Schweiz, där regeringen beslutat att köpa 22 Gripenplan för nära 23 miljarder kronor till Dassaults stora besvikelse. Schweizarnas beslut måste dock passera parlamentet och en trolig folkomröstning innan några Gripenplan kan landa i alplandet. I väntan på detta slår Dassault till. Förra veckan sänkte de sitt bud på 18 Rafaleplan till nära 20 miljarder kronor för att locka schweizarna att överge sina Gripenplaner.
Den schweiziska regeringens främsta argument för Gripen har varit just prislappen. Omkring 23 miljarder anses vara en rimlig kostnad för att ersätta de gamla F-5 Tigerplanen från 1976. Men Gripenplanen är nu inte längre billigast.
De högpresterande Rafaleplanen uppges dessutom fylla schweizarnas behov bättre. Och mycket kan göras med tre miljarder kronor extra – särskilt för en befolkning som kräver satsningar på utbildning och transporter snarare än stridsflygplan.
Två tredjedelar av schweizarna tycker att köpet av planen är överflödigt. Hela 82 procent motsätter sig köpet om pengar måste tas från andra departement. Till saken hör att det neutrala Schweiz har en stark folkrörelse mot försvaret, och regeringen har hittills inte lyckats förklara vad det militära hotet mot landet är.
Skulle det schweiziska parlamentet och folket rösta om Gripenplanen i dag skulle affären med största sannolikhet inte bli av. Det vet schweiziska regeringen, som jobbar intensivt för att övertyga politikerna och medborgarna om att Gripenvalet är det rätta.
Men när den nya försvarsbud- geten, där stridsplanen ingår, presenterades häromdagen blev det ramaskri. Försvarsplanen kräver nedskärningar med motsvarande 5,6 miljarder kronor i utbildning, infrastruktur och jordbruk. Det stöter på patrull bland en stark koalition av vänsterpolitiker och aktivister. Motståndet är kraftfullt, inte bara mot Gripen utan mot flygplansköpet överhuvudtaget.
Samtidigt har regeringen fått en oväntad motgång med anonyma anklagelser om oegentlig- heter kring Gripen-beslutet. En parlamentarisk underkommission har tillsatts för att utreda saken.
Vem som ligger bakom anklagelserna är oklart, men franska intressen utesluts inte. Kanske hör klander av denna kaliber till spelet kring försvarsindustrins megaaffärer. För det är trots allt mycket pengar och många arbetstillfällen som står på spel för alla parter.
