Det politiska bråket om Sveriges viktigaste bolag, Vattenfall, fortsätter. I förra veckan sade bolagets förre ordförande Dag Klackenberg i KU att han bara haft ett enda möte med näringsminister Maud Olofsson (S) om bolagets strategi.

Det spär på bilden av att regeringen varit passiv när det gäller ägarstyrningen av Vattenfall. Ända sedan det stormade om bolaget i vintras har oppositionen krävt nya, hårdare ägardirektiv som tvingar Vattenfall till mer investeringar i förnybar energi.

I mitten på mars kom så ”Förtydligande av uppdraget för Vattenfall AB”. Här står bland annat att bolaget ska vara ”ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”.

Men oppositionen är inte nöjd med den förändringen som man tycker är alldeles för flat. När de rödgröna nu har presenterat sin skuggbudget står det klart att det kommer bli rejäla förändringar för nye Vattenfall-chefen Øystein Løseth om de rödgröna vinner valet.

*Ändrat ägardirektiv. Socialdemokraterna vill gå tillbaka till en skrivning som anger att Vattenfall ska vara ”ledande” i arbetet med att ställa om energiproduktionen, inte bara i Sverige utan i hela Europa.

– Vi gör en helt annan styrning av Vattenfall där vi säger att de ska öka andelen investeringar i förnybar energi i hela Europa. Regeringen har låtit Vattenfall köpa Nuon för 100 miljarder vilket ökat behovet av investeringar i kol och gas, säger Tomas Eneroth (S), näringspolitisk talesman.

*Ingen ny kärnkraft. Vattenfalls ledning vill öka andelen kärnkraftsel för att få ned koldioxidutsläppen. Det ogillas av oppositionen.

– Vattenfall ska varken bygga ny kärnkraft eller ny kolkraft. Det är en stor skillnad mot Moderaternas Anna Kinberg Batra som menar att Vattenfall mycket väl kan bygga ny kärnkraft, säger Eneroth.

*Billigare el till basindustrin. S vill inte gå ifrån prissättningen av el på elbörsen men menar att det finns andra sätt att erbjuda billigare el till svensk industri.

– Det Vattenfall kan göra är att teckna långsiktiga avtal med basindustrin. Förtroendet för elmarknaden håller på att urholkas vilket också aktualiserar vårt krav på en elpriskommission, säger Tomas Eneroth.

*Riktade satsningar för vinsterna. De rödgröna vill också starta en ny riskkapitalfond med inriktning på miljöteknik som man tror kan skapa 2 500-5 000 nya jobb. Den ska finansieras genom en extra utdelning på 5 miljarder kronor från Vattenfall.

– Men har inga planer på att börja öronmärka mer vinstpengar från Vattenfall till andra satsningar. Det är i första hand genom ägardirektivet som vi ska styra bolaget, säger Tomas Eneroth.

Den aspirerande näringsministerns sammanfattning är att staten måste börja använda Vattenfall som ett energipolitiskt verktyg.

– Vi måste våga använda Vattenfall. Här kan jag vara självkritisk och säga att vi borde ha varit ännu tuffare under förra mandatperioden. De direktiv vi antog 2005 var inte tillräckliga, säger Tomas Eneroth.

Men från alliansens håll försvarar man det nya ägardirektivet för Vattenfall som man inte tycker sänker klimatambitionerna.

– Nej, absolut inte. Jag tycker att det är en bra formulering som visar en tydlig inriktning på att man vill vara med och ställa om samhället. Men det är inte heller realistiskt att ett sådant här stort bolag som ska leverera avkastning helt slutar att använda allt utom förnybart idag, säger Anna Kinberg Batra (M).

Hon tycker inte att det är besvärande att Folkpartiet tydligt sagt att man vill sälja Vattenfall och vill att bolaget ska satsa på mer kärnkraft.

– Det är viktigt att vi kan förnya de kärnkraftsreaktorer vi har. Och finns det aktörer som vill vara med och göra nya investeringar i ny kärnkraft så är det betydligt bättre än att öka investeringarna i kol, säger Anna Kinberg Batra.

Centern har i linje med allianslinjen tidigare sagt att man inte bör privatisera Vattenfall. Men Maud Olofssons statssekreterare Ola Alterå öppnar nu för att den partilinjen kan komma att förändras.

– Jag tror att vi kommer behöva den diskussionen i alla partier framöver, säger han.

En sak Tomas Eneroth inte vill göra är att slopa lönsamhetskraven på Vattenfall och riskera att bli av med en av statens bästa kassakor. Det kommer till uttryck i ägardirektivets formuleringar om att bolaget ska ge ”en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet”.

– Nej, Vattenfall måste också agera affärsmässigt. Vår uppfattning är att det är investeringar i förnybart som på längre sikt är bäst även i det perspektivet, säger han.