Krisavtalet blir alltmer populärt och IF Metalls lokalavdelningar har enligt uppskattningar tecknat runt ett par hundra avtal. Till detta kommer de avtal som tecknats på tjänstemannasidan, där nu också Unionen öppnat för lokala avtal om lägre lön och kortare arbetstid.
I många av de lokala krisavtalen sänks lön och övriga förmåner mindre än vad arbetstiden minskar. Scania inför till exempel fyradagarsvecka samtidigt som lönerna sänks med 10 procent, årets lönerevision skjuts upp till nästa år och hälften av årets semestertillägg utbetalas först semestern 2010.
IF Metall har ingen central sammanställning av krisavtalen, men avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att han har fått känslan att arbetstiden ofta sänks mer än lönen, ”exempelvis går man ned 10 procent i lön under tiden som man faktiskt sänker arbetstiden med 20 procent eller mer ibland”.
Konjunkturinstitutet har också bilden av att lönerna i många fall har sänkts mer än arbetstiden, vilket alltså skulle få effekten att timlönerna inom industrin något paradoxalt faktiskt höjs av krisavtalet.
”Men sedan är frågan hur mycket det kommer att synas i statistiken. Vi räknar inte med någon kraftig uppgång i timlönerna på grund av det här. Det har fått spridning, men sett till hela ekonomin är det fortfarande på marginalen och jag tror att de effekterna kommer att överskuggas av att man kommer att se en ganska kraftig inbromsning av lönerna på grund av det svaga konjunkturläget”, säger Konjunkturinstitutets löneanalytiker Valter Hultén.
På Medlingsinstitutet säger lönestatistiker Christina Eurén att hon har vissa farhågor för att krisavtalen kan komma att höja timlönerna och att Medlingsinstitutet ska försöka rensa bort denna tillfälliga störning av statistiken för att få fram utvecklingen för den underliggande lönen.
