De företräder några av våra största industriföretag och de är kritiska. I sin dagliga verksamhet lever de med problemen på elmarknaden. Sverker Martin-Löf, som är ordförande i ståljätten SSAB och konsumentvaru- och papperskoncernen SCA, har tampats med problemen länge, men ingenting händer. Samtidigt firar el-juntan, det vill säga Vattenfall, Fortum och Eon, sina enorma vinster.

– Sedan avregleringen har elmarknaden fungerat utomordentligt dåligt och det beror på väldigt många faktorer. Vi har en prissättningsmekanism som inte är rimlig och sedan har införandet av utsläppsrätter och gröna certifikat fått ett olyckligt genomslag på priserna, säger Sverker Martin-Löf.

Han får medhåll av metallbolaget Bolidens vd Lennart Evrell. Som en av Sveriges största elförbrukare - Lennart Evrell tror att Boliden är nummer fem - är företaget väldigt känsligt för elpriset.

– Elmarknaden har historiskt haft en väldigt hög kvalitet, med bra priser. Nu är det inte så. Det råder en stor osäkerhet i försörjningen och svängningar i priserna. Höga elpriser är extremt ogynnsamt och ett fundamentalt problem för den svenska basindustrin, säger Lennart Evrell.

Att topparna på elmarknaden påverkar oss som privatpersoner direkt, via våra elräkningar, har vi fått erfara en vinter som denna. Ett ännu större problem för svenskarna, för industrin såväl som för oss som privatpersoner, är att problemen på elmarknaden hotar landets konkurrenskraft, tillväxt och våra jobb.

– För SCA och SSAB innebär det lägre investeringsmöjligheter. Det handlar om många goda investeringar som inte har blivit av i och med att vi inte kan lita på systemet. Problemen på elmarknaden avindustrialiserar landet. Sysselsättningen ses som en viktig fråga, men vi märker av en oförmåga att koppla ihop industrins utveckling med välfärd, säger Sverker Martin-Löf.

Att den svenska elmarknaden, som byggts upp av staten och svenskt näringsliv, nu inte fungerar och istället belastar industrin irriterar. Eljättarnas enorma vinster från marknaderna i Sverige och Norden går bland annat till omdiskuterade satsningar i andra länder.

– Vi har sett en enorm kapitalöverföring från konsumenter och industri till elindustrin, pengar som har gått till utdelningar och affärer i utlandet, menar Sverker Martin-Löf.

E24:s Torbjörn Isacsons granskning av el-juntans vinster visar på en snedvriden marknad. Rörelsevinsten hos fem av de största svenska elkunderna, börsbolagen Sandvik, SCA, Stora Enso, Boliden och SSAB, ligger på mellan 125 000 och 300 000 kronor per anställd för i fjol. ”Det är snarast vad kraftbolagen drar in i vinst per månad på en av sina svenska anställda”, skriver Torbjörn Isacson.

Den omdiskuterade prismodellen gör att priserna istället för att gynna svensk industri pressar landets elintensiva företag och privatpersoner.

– I det svenska systemet har vi lågkostnadsenergi i vattenkraft och kärnkraft, men sedan kopplar elbolagen upp mot Europa där det finns högkostnadsenergi i form av kol. Då får vi den prisnivån. Vi har fundamentalt billig och ren el men vi kopplar upp oss mot Europas smutsiga och dyra el. Det är synd att det slår mot svensk basindustri, säger Lennart Evrell.

Stora Ensos Sverigechef Mats Nordlander vill ändå framhålla det positiva med den svenska elmarknaden. Han tycker att den svenska tekniken och distributionen av kraft och el till industrin fungerar bra.

– Det här är en jätteviktig fråga för Sverige. En väl fungerande elmarknad med låga priser är en av de få riktiga konkurrensfördelar vi skulle kunna ha. Det måste vi ta väl vara på, säger han.

Avsaknaden av konkurrens på producentsidan är det som sätter kuggar i hjulen, menar Mats Nordlander. Sverige har naturliga förutsättningar att producera elektricitet och när avkastningen är hög skulle fler aktörer bygga ut - på en fri marknad. Men så är inte fallet.

– Jag tror att vi måste börja inse att kraftproduktion aldrig kommer att bli en fri marknad. Vi kommer aldrig att få bygga ut älvar som vi vill och vi som medborgare vill ha det så också. Därför måste vi fråga oss vilka förutsättningar en sådan här marknad måste ha.

En åtgärd som skulle kunna förbättra förutsättningarna på marknaden på kort sikt är införandet av redovisningsregler som kräver full transparens hos kraftjättarna. På en sådan marknad måste också en kontrollfunktion som på bankmarknaden.

– Om vi skulle veta hur lönsamheten ligger i verksamheterna skulle vi också kunna se om det sker något missbruk och reglera detta med olika former av straff, säger Mats Nordlander.

Alla i industrin är överens om att svängningarna i elpriset och oförmågan att förutsäga energikostnaderna är det stora problemet när investeringsbeslut ska fattas.

– För att vi ska fortsätta att leverera inkomster och sysselsättning till Sverige måste vi i basindustrin ha tillgång till låga och förutsägbara elpriser. Det är klart att priserna kan vara högre i vissa perioder och lägre i andra, men de måste vara mer förutsägbara över en cykel. Att ha möjlighet att teckna långa elavtal är därför viktigt för oss nu och är en lösning mot prissvängningarna men det räcker inte i längden, säger Lennart Evrell.

På lång sikt är det dock bristerna och osäkerheten i utbudet av kraft som är den stora frågan. Själva beslutet att tillåta förnyelse av den kärnkraftsproduktion som går ur tiden är en viktig signal till industrin.

– Det beslutet måste gå från teori till praktik och framförallt måste kraftbolagen visa en vilja att komma igång med sådana planer, avslutar Mats Nordlander.