Säg tjänsteexport och det är många som höjer på ett frågande ögonbryn. Turism, transporter och it är en del av den svenska exporten som sker i skymundan av varuförsäljningen. Men det finns anledning att titta närmare på försäljningen av svenska tjänster till utlandet.

Tjänsteexporten utgör nämligen en tredjedel av den samlade exporten, och som nation har Sverige snabbt stärkt sin position på världsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har Sveriges andelar på världsmarknaden för tjänster ökat kraftigt. Under samma period är den årliga tillväxten i exporten av tjänster betydligt högre än genomsnittet för OECD-länder.

• LÄS OCKSÅ: ”Turistnäringen går bra”

– Tjänsteexporten har väldigt stor betydelse, den står för 15 procent av BNP så det är viktiga inkomster för Sverige. Fortsätter nedgången i konjunkturen ser det dystrare ut för försäljningen framöver men det är svårt att tänka sig annat än att exporten av tjänster på lång sikt forstätter att växa snabbare än den av varor, säger Mauro Gozzo, chefsekonom på Exportrådet.

I fasta priser har tjänsteexporten haft en genomsnittlig årlig tillväxt som Exportrådet ger tigerstatus - över 8 procent mellan 1995 och 2009. En tillväxt som fortsatt. Under första halvåret i år stannade varuexporten i löpande priser på minus 0,5 procent medan tjänsteexporten ökade med mer än 9 procent.

Sveriges konkurrenskraft ligger inom tjänstesektorer som använder en stor del kvalificerad arbetskraft. När Tillväxtverket analyserade sektorerna seglade data- och informationstjänster upp till toppen av listan. Det är också den tjänstegrupp där exporten vuxit mest både i Sverige och i övriga OECD-länder. Andra sektorer som ökar är turism och kommunikationstjänster, men även sektorer som inte är direkt förknippade med tjänsteexport ökar såsom tjänster inom svenska koncerner. Transaktioner mellan dotterbolag i utlandet och moderbolag i Sverige beräknas enligt Exportrådet bidra till tjänsteexporten med omkring 30 miljarder kronor.

Enligt Pär Hansson, professor i internationell ekonomi vid Örebro universitet och Tillväxtanalys, underskattas betydelsen av handel med tjänster, samtidigt som det är troligt att varuhandelns betydelse överskattas.

• LÄS OCKSÅ: ”Shopping lyfter turismen”

– En anledning är att tjänster betyder mycket för varuexport och varuproduktionen, medan omvänt inte gäller. Förädlingsvärdet är dessutom ofta mindre i varuproduktionen än i tjänsteproduktionen. Ta en Volvobil till exempel. Många av delarna kommer från andra länder men så sätts den ihop i Sverige, säger Pär Hansson.

Han vill däremot inte skapa någon motsättning mellan varu- och tjänsteexport. Tvärtom anser han att de två bidrar till varandras framgång. Han pekar bland annat på att produktiviteten ökar i svenska företag som exporterar både varor och tjänster, jämfört med i företag som exporterar bara det ena eller det andra. Exportrådets analys visar även att tillverkningsindustrins tjänsteinkomster har ökat i turbofart.

Medan övertygelsen är relativt stor om att tjänsteexporten kommer att fortsätta spela en viktig roll för Sverige på lång sikt är det få experter som är villiga att uttala sig om framtiden på kort sikt. Vid exportkrisen 2009 minskade exporten av varor drastiskt med 17 procent medan förändringen på tjänstesidan var relativt försumbar. Å andra sidan ökade varuexporten året därpå med 15 procent medan tjänsteexporten ökade med mer blygsamma 5 procent. Vad som orsakade dramatiska förändringar på varusidan skapade med andra ord en krusning på tjänstesidan.

• LÄS OCKSÅ: ”Bakåt för tjänstesektorn i eurozonen”

Den 12 november kommer nya siffror för tjänsteexporten då betalningsbalansen presenteras för tredje kvartalet 2012. Många bedömare anser att siffrorna är mycket viktiga för att ge en fingervisning om hur hårt nedgången i den globala ekonomin kommer att slå mot tjänsteexporten. Petter Stålenheim vid Kommerskollegium säger att det i nuläget är svårt att sia om framtiden.

– Vid förra krisen drabbades tjänsteexporten klart senare i konjunkturcykeln och inte lika hårt. Att den ligger något senare tror jag är ett generellt fenomen som förmodligen beror på att tjänster ofta levereras under en längre period. Men det är också lättare att dra ned på inköp av varor än att sluta att konsumera tjänster i kris.

Trotsar krisen

Dentomed är ett svenskt företag som ger tandläkarvård inom äldre- och handikappomsorgen. Företagets vd, Anne von Hofsten, har under mer än två års tid rest runt jorden för att undersöka möjligheterna att exportera företagets tjänster. Nästa vår planerar hon att företaget ska gå in på nya marknader i Europa och längre fram finns planer på att, i samarbete med enskilda lokala företag i Asien, erbjuda tjänsterna på den asiatiska marknaden.

– Vi är ännu i ett initialt stadium. För att det ska vara möjligt att exportera måste vi anpassa vårt arbetssätt till det aktuella landets begränsningar och möjligheter. Om vi går in i Japan måste vi exempelvis japanisera det hela så att personal och kunder känner igen sig i miljön, säger Anne von Hofsten.

Hon anser att marknaden för tandhälsa är mindre utvecklad utomlands än i Sverige.

– En produkt hade nog varit lättare att exportera. För att förstå att en daglig oral vård behövs för att bibehålla tänderna krävs i många länder utbildning, säger von Hofsten.

Räddad av tjänsteexport

För Atlas Copco är tjänster nästan lika viktiga som stora industriella produkter. Det svenska företaget är i första hand känt för sin försäljning av industriverktyg och borrmaskiner, men 40 procent av omsättningen kommer från så kallad eftermarknad. Där ingår, förutom reservdelar och förbrukningsvaror, även tjänster.

– Vi arbetar för att få kunderna att anta fler servicetjänster. Kundservice, och produkter kopplade till service, är en jätteviktig del av vår affär, säger Daniel Frykholm, presschef på Atlas Copco.

Andelen tjänster har ökat över tid, men pendlar lite beroende på konjunktur. Enligt Frykholm är försäljningen av tjänster dock mindre konjunkturkänslig än varuförsäljningen.

– Helt enkelt för att när det är högkonjunktur så köper många maskiner och när det är lågkonjunktur kan orderingången gå ned relativt snabbt. Tjänster ökar också i goda tider men inte lika mycket och i sämre tider håller sig eftermarknadsdelen rätt konstant. Det hjälpte oss jättemycket under förra krisen 2008 och 2009, eftersom det bidrog till en dämpande effekt.

Bekymmersamt läge

Sigma säljer tjänster såsom systemutveckling, informationshantering och affärssystem. Förra året uppvisade det svenska it-företaget det högsta rörelseresultatet sedan företaget grundades 1986. Då hade företaget ännu inte påverkats av nedkylningen av den globala ekonomin. Nu är läget ett annat enligt Michael Krantz, försäljningsdirektör på Sigma.

– Som de flesta andra märker vi en viss nedgång i efterfrågan, det är en trend som har varat i några månader. Det är en relativt moderat minskning men det som gör oss bekymrade är att den slår på bredden och påverkar alla segment, säger han.

2011 rekryterades nästan 500 personer till företaget, totalt tillkom 200 nya tjänster. Sigma har därefter inte gjort några drastiska personalminskningar men är i nuläget betydligt mer försiktiga med nyrekryteringar. I den senaste årsrapporten formulerades mål för i år: rörelsemarginalen ska överstiga 10 procent och nettoskulden ska minska. Enligt Michael Krantz finns inga planer på att ändra några av de tidigare kommunicerade målen.

– Vi har inte planerat för någon vinstvarning eller för några drastiska åtgärder, men vi är försiktigt avvaktande.

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?