På 70-talet var det Abba, på 90-talet Max Martin och Ace of Base. Den svenska musikindustrin har en lång tradition av internationella framgångar - och nu har stafettpinnen tagits över av svenska DJ:s som Avicii och Swedish house mafia. Samtidigt fortsätter svenska låtskrivare att skörda framgångar, något som syntes tydligt i årets Eurovision song contest, både i form av segraren Loreen och i de nio andra bidrag i tävlingen som svenska låtskrivare stod bakom. Även på andra sidan Atlanten gör de svenska låtskrivarna succé.

- Ibland är den amerikanska billboardlistan helt dominerad av svenska låtskrivare, säger Mattias Franzen på Stim.

I takt med musikens utveckling når också industrins exportvärde nya höjder. Under 2011 omsatte branschen bara i licensintäkter totalt 502 miljoner kronor, en ökning med 42 miljoner mot året innan. Om man räknar in övriga intäkter, som liveuppträdanden och skiv- och dvd-försäljning, landar de totala intäkterna på runt det dubbla.

LÄS MER: ”Spotify är inte punk”

Onlineintäkterna är dock fortfarande marginella i sammanhanget, med intäkter på 17 miljoner kronor under 2011. Men det är en ökning med hela 48 procent mot året innan. Upphovsrättsägarna verkar med andra ord ha lyckats hitta ett sätt att ta betalt för musiken på nätet som attraherar konsumenterna, säger Elisabet Widlund, vd på intresseorganisationen Musiksverige.

– Det vi ser är att det kommer mer pengar från utlandet, och allra snabbast växande är onlineintäkter. Fler och fler använder alltså lagliga metoder för att lyssna på musik på nätet, säger hon.

I jämförelse med andra exportbranscher är ändå musikindustrins bidrag till den svenska exporten fortfarande litet. Den motsvarar till exempel mindre än en procent av fordonsindustrins exportvärde, som uppskattas till 113 miljarder. Av den totala tjänsteexporten står man för omkring två promille.

Men tillväxten i branschen är imponerande - och här finns också möjligheter att växa ytterligare, menar Klas Rabe på Tillväxtverket.

– Vi har en väldigt stark musiknäring i Sverige, även om den mätt i exportintäkter ännu inte är så stor. Men här finns också utvecklingspotential, den skulle kunna vara ett ännu större exportunder.

Hur kan man åstadkomma det?
- Vi ser framför allt stor potential i marknader som redan är intresserade av svensk musik, främst i Norden och närområdet i Europa. Men det krävs ett ökat samarbete mellan aktörerna i musikbranschen och insatser för att förenkla exporten.

I jämförelse med andra länder har Sverige ändå redan lyckats väldigt bra, ja till och med bäst. En undersökning från ett amerikanskt universitet visar att Sverige är världsledande när det gäller antalet topplisteplaceringar världen över. Inte heller när det gäller musikindustrins upphovsrättsliga intäkter per capita finns det något land som matchar Sverige, berättar Elisabet Widlund.

– Där är Sverige dubbelt så bra som Storbritannien, som i sin tur är dubbelt så bra som USA. Vi har helt enkelt väldigt många som är riktigt duktiga på att producera och framföra musik i Sverige, och svenska låtskrivare når ut väldigt mycket i världen, säger hon.