Bakgrunden till SAS skriande behov av kapitaltillskott är lite krånglig, men i huvudsak är det pensionsavtalen i koncernen som på grund av nya redovisningregler kommer att dela ut ett kraftfullt slag mot bolagets egna kapital.

LÄS MER: 90 procent av SAS börsvärde har gått upp i rök.

I korta drag kan man säga att man tidigare har kunnat ”smeta ut” framtida kostnader för pensionsavtalen över längre perioder (”tunnel approach”). Genom att utnyttja den möjligheten har SAS i tidigare bokslut fått det att se ut som att pensionsavtalen varit överfinansierade med runt 11 miljarder kronor. Men verkligheten har varit en annan, berättar Jacob Pedersen.

– Om man bara tittar på balansräkningen ser SAS mycket hälsosammare ut än vad företaget egentligen är. I själva verket är pensionsavtalen underfinansierade med runt 700 miljoner, säger Jacob Pedersen.

Nu är inte en underfinansiering på 700 miljoner någon ”stor grej” egentligen, enligt Jacob Pedersen. Men när de nya redovisningsreglerna införs vid årsskiftet kan man inte längre använda ”tunnelmetoden” – och helt plötsligt måste man ta hela smällen samtidigt. Totalt handlar det om en nettoeffekt på det egna kapitalet på 10,7 miljarder kronor. Det kan sättas i relation till flygbolagets börsvärde, som efter ytterligare ras efter onsdagens rapport nu är endast 1,85 miljarder kronor.

– Förändringen i bokföringsreglerna gör att SAS egna kapital i princip kommer att utraderas. Bara runt en miljard kronor kommer att återstå, och det är inte möjligt att hantera ett flygbolag som SAS med så lite eget kapital. Man måste helt enkelt göra allt man kan för att minska effekten av förändringen, säger Jacob Pedersen.

LÄS MER: ”SAS drömmer om svunna tider”

Men hittills har åtgärderna lyst med sin frånvaro. I onsdagens halvårsrapport konstateras kort och gott att förändringen ”kommer att ha en betydande negativ effekt på SAS-koncernens eget kapital”.

En åtgärd har visserligen vidtagits som gör att man köpt sig lite tid. Genom att ändra sitt redovisningsår, från kalenderår till perioden 1 november till 30 oktober, lyckas man skjuta på införandet av de nya reglerna ytterligare några månader.

Men i slutändan måste man ändå få in pengarna på något sätt. Och enligt Jacob Pedersen finns egentligen tre scenarier för hur man ska lyckas med den utmaningen: ännu en kapitalinjektion, försäljning av bolaget eller dramatiskt ökade vinster under de kommande kvartalen. Men det sistnämnda är knappast troligt, bedömer han.

– Det är naturligtvis vad SAS hoppas på. Men det skulle krävas en helt ny värld för att man ska kunna öka vinsterna tillräckligt mycket, säger Jacob Pedersen.

ANALYS: Snart dags att betala för SAS igen, Lööf.

Samtidigt ser utsikterna för de andra alternativen inte mycket bättre ut, bedömer han. För ägarna – de skandinaviska regeringarna – handlar det om två i princip lika oattraktiva alternativ.

– Som jag ser det är det svårt att komma runt en nyinjektion av kapital i företaget. Men senast regeringarna gick in med nytt kapital stod Norwegian intill och ropade ”olagligt statligt stöd”. Budskapet från regeringarna var också att detta är sista gången, säger Jacob Pedersen.

– Detta kan göra att viljan att sälja SAS ökar. Men samtidigt har man sagt att för att det ska ske, måste det vara till en attraktiv säljnivå. Och med tanke på aktiekursens ras den senaste tiden kommer de nog inte bli särskilt nöjda med den nivån man kommer att få.

QUIZ: Vilket land kommer flygbolagen ifrån?

BÖRSEN: Följ utvecklingen för SAS aktiekurs här.