I HQ Bank var det en tradingförlust som rullades framåt tills att den exploderade, och hela banken gick under. I Panaxia började dem med brottsmisstankar, och fortsatte sedan vidare med olika avslöjanden där bland annat säkerhetsföretaget använt kundernas pengar i den egna rörelsen.

I HQ Bank var det aktieägarna och de anställda som drabbades av haveriet. I Panaxia är det båda dessa grupper, plus att kunderna i praktiken blivit rånade av värdetransportören.

HQ Bank styrdes i mångt och mycket av den karismatiske finansmannen Mats Qviberg, som grundade uppstickarbanken på tidigt 1990-tal. Det var inte många i omgivningen som vågade gå på tvären mot Qviberg, som misstänks för brott. I Panaxia finns nu grova brottsmisstankar mot grundaren, som skaffade sig lyster via en styrelseplats i AIK. De stora ägare som skulle borga för att verksamheten fungerade bra, Forex Bank och skånska Sparbanken 1826, utreds av Finansinspektionen. Forex Bank har tidigare bötfällts för dålig kontroll i samband med misstänkt penningtvätt, och Sparbanken 1826 tycks vara ännu en provinsiell aktör som gått över ån, men misslyckats.

LÄS MER: Panaxia kan ha tömts på en halv miljard

LÄS MER: ”Staten bör driva Panaxia”

Flera tidigare styrelseledamöter i HQ friades häromdagen visserligen från misstankar om grova brott. Men det torde vara få som hävdar att styrelsearbetet i banken fungerat fläckfritt. Samma sak kan tveklöst sägas om Panaxia.

I HQ är en tidigare vd fortfarande brottsmisstänkt. Detsamma gäller nu Panaxias tidigare vd, som även var grundare.

I HQ anmäldes den tidigare revisorn från KPMG av Finansinspektionen. Att Revisorsnämnden valde att fria honom väckte djupt missnöje bland annat hos den nya HQ-styrelsen. I Panaxia försvann den tidigare revisorn från en annan av branschens jättar, PWC, från sin post efter att ha ställt allt för många besvärande frågor. Efterträdaren från samma firma utreds nu. Det är långt ifrån första gången det reses allvarliga tvivel kring hur de ansedda revisionsfirmorna egentligen sköter sina uppdrag.

Samma sak gäller andra kontrollinstanser. Svensk Handels vd Dag Klackenberg krävde nyligen en Lex Panaxia. För en bank som HQ finns det trots allt tillsynsmyndigheter, även om det kanske inte alltid verkar så. Men den likaledes systemkritiska värdetransportsektorn är snarast laglöst land.

I onsdagens Brännpunkt i SvD pekade dessutom säkerhetsföretaget Nokas vd Patrik Färdow på ytterligare bekymmer. Tidigare låg ansvaret för landets kontanter hos Riksbanken och bankerna. I dag hanteras kontanterna av ett depåbolag som ägs gemensamt av bankerna. När värdebolagen lämnar in kontanter dit får de, eller i förlängningen deras kunder, betala för det.

LÄS MER: Panaxia-konkurs kostar skattebetalarna miljoner

LÄS MER: Bankomater kan stå tomma i två veckor

För ett par år sedan bildade storbankerna dessutom ett gemen-samt bolag för alla Bankomaten eller Minuten, vilket är 80 procent av marknaden i Sverige. Här finns säkerligen stordriftsfördelar att hämta. Men som alltid i kartell- och oligopolsammanhang är det inte säkert att det kommer kunderna till del, det är inte bara andra delar av banksektorn ett bevis på.

Enligt Nokas vd Patrik Färdow förlorade företaget upphandlingen av värdetransporterna till en stor del av uttagsautomaterna trots ett lågt anbud. Vann gjorde i stället Panaxia, som nu alltså avslöjats med att täcka upp sin dåliga ekonomi med hjälp av kundernas pengar.

Patrik Färdow talar givetvis i egen sak när han vill ha upphandlingar som inte bara ser till pris, utan också till kvalitet. Trots detta har han en poäng. Samma sak gäller på en rad områden, som vård, omsorg och persontransport. När upphandlingarna vinns av aktörer som kör kvaliteten i botten drabbar det förtroendet för hela branscher.

Den här gången heter det exemplet Panaxia. Men det är ett exempel som åter pekar på vikten av ständiga förbättringar, från ägare och tillsyn till modellen för upphandlingar och hur karteller hålls efter.