Branschorganisationen Svensk Handel har tagit emot många samtal från oroliga och panikslagna handlare, som inte har hunnit hitta en lösning på sin kontanthantering, efter beskedet att konkursförvaltaren inte driver verksamheten i Panaxia vidare. Men i nästa vecka är det stopp. Panaxia hade 20 procent av marknaden, ett stort antal handlare är drabbade och vet inte hur de ska lösa sin situation. Det är mycket osäkert om de två resterande aktörerna, Loomis och Noka har resurser att ta hand om alla som tidigare har anlitat Panaxia.

• LÄS MER: Panaxia avvecklas omedelbart
• LÄS MER: Huggsexa om Panaxias kunder

– Problemet är väldigt stort. Det är inte bara att ta dagskassan med sig och gå över torget. Det är inte säkert att det finns någon som vill ta emot kontanterna. Färre bankkontor tar emot kontanter idag och det finns allt färre serviceboxar att använda, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Han konstaterar att övergången till slutna system för kontanthanteringen, där dagskassan läggs i kassaskåp som bara säkerhetspersonalen har nyckel till och sedan hämtas av särskild personal med värdetransporter har minskat rånen och risken för butikspersonal att utsättas för brott. De planerade rånen där brottslingarna kom över hela dagskassor, alltså stora summor pengar, har minskat.

– Denna typ av brottslingar är insatta. De väljer bort butiker med slutna system. Idéen har ju varit att det inte är någon idé att råna personal som inte har tillgång till pengarna och det funkar, säger Per Geijer.

Han befarar att denna typ av rån nu kan öka.

Omkring 80 procent av de 800 rån som årligen sker i handeln utgörs av mindre kassarån.

– Någon kommer in i butiken, viftar med en kniv och begär vad som finns i kassan. Dessa är inte lika planerade som de större rånen, säger Per Geijer.

Även fackförbundet Handelsanställdas förbund befarar att rånrisken ökar. Förbundet har arbetat för att minska kontanthanteringen bland personal för att minska rånrisken med syftet att medlemmarna ska ha en så trygg arbetsmiljö som möjligt.

– Det här är ett katastrofläge, ett bakslag. Det är ju förenat med allvarliga risker om personal måste ut på stan för att lämna kontanter på banken. Tvingas man förvara mer pengar i butiken är det också en risk, säger Jerry Lindbäck, arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund.

Det är svårt att bedöma vilka butiker som kan komma att drabbas hårdast av den nyuppkomna situationen. Men butiker där kunderna vanligtvis är mer benägna att betala med kontanter är givetvis mer utsatta. Det kan vara småbutiker, livsmedelsbutiker och bensinstationer. Generellt sker 30 procent av transaktionerna i handeln med kontanter.

• LÄS MER: Panaxia-konkursens offer
• LÄS MER: Obefintlig kontroll av säkerhetsbolagen

– De butiker som drabbats nu måste se över säkerheten och de anställdas säkerhet och snabbt hitta nya lösningar. Det finns rutiner som ska följas. Vår rekommendation är inte att man ska gå till banken själv, säger Jerry Lindbäck.

På Svensk Handel råder man handlare att höja säkerheten. Det kan göras genom att förmå kunderna att betala med kort i högre grad, att ta in väktare vid stängning och öka säkerhetstänkandet. Organisationen vill också att staten, under en övergångsperiod, ska ta hand om kontanthanteringen, fram till dess att butikerna har hittat nya lösningar.

Jerry Lindbäck på Handelsanställdas förbund vill gå ett steg längre:

– Här måste Riksbanken ta ett större ansvar. Det måste vara någon som tar ansvar för de pengar som cirkulerar ut. Här krävs mer ordning och reda. Det är ju uppenbart att marknaden inte klarar av detta.

• LÄS MER: Svensk Handel kräver att staten griper in
• QUIZ: Worldcom, Nimbus, Onoff: Har du koll på kända konkurser?