Det tunga argumentet bakom försäljningen av Apoteket handlade om tillgänglighet. I dag finns 300 nya apotek, varför affären beskrivs som en rungande succé.
Men det talas sällan om att Apoteket, så sent som 2008, tjänade 1 miljard kronor före skatt. I den mån viljan hade funnits, så fanns alltså en betryggande marginal att lösa tillgänglighetsfrågan med bolagets egna medel.
Vi leker med tanken att Apoteket öppnat 200 nya butiker, och förlängt öppettiderna med två timmar per dag, året runt. Det hade kostat i runda tal 450 miljoner kronor, givet en oförändrad lönsamhet per butik. Fortfarande hade Apoteket AB gjort en vinst på över en halv miljard.
Nu är det sannolikt för optimistiskt. Vi gissar att de nyöppnade apoteken, på grund av kommersiellt ”utsatta” lägen, hade dragit ned lönsamheten med motsvarande en halv miljon per butik. Fortfarande pratar vi om en vinst på runt 400 miljoner kronor.
Vi kan till och med föreställa oss en avreglering av den receptfria försäljningen. Två år efter privatiseringen säljs 80 procent av alla receptfria mediciner på apotek, och inte i handeln. En avmonopolisering hade därför kostat Apoteket runt 200 miljoner kronor i uteblivna intäkter, och kanske 100 miljoner kronor före skatt.
LÄS MER: Bättre konkurrens – men bara i storstan.
Så med 200 nya butiker, betydligt längre öppettider och en avreglerad försäljning av receptfria mediciner, så hade Apoteket fortfarande varit ett mer eller mindre lönsamt företag.
Nu kan man tycka att det är ett högt pris för skattebetalarna att använda nästan 1 miljard av Apotekets överskott till en förbättring av tillgängligheten, särskilt i ljuset av att försäljningen frigjort ett par miljarder kronor som nu kan investeras i annat.
LÄS MER: Apoteket anklagas för fulspel.
Å andra sidan har privatiseringen i sig varit långt ifrån gratis. Glöm inte att läkemedelssubventionerna skruvats upp med nästan en halv miljard kronor per år, endast i syfte att konstgödsla den avreglerade marknaden.
Lägg till hemligstämplade försäljningsarvoden till advokatfirman Vinge, SEB Enskilda, samt kostnaden för regeringens privatiseringskansli, Apoteket Omstrukturering AB, så är nog slutnotan ganska salt. Dessutom måste vi beakta att lönsamheten i statens kvarvarande apotek idag är mer eller mindre utraderad, sannolikt till följd av förlorade stordriftsfördelar.
I utredningen om svenska statens bolagsförvaltning föreslås nu en tydlig uppdelning mellan vinstdrivande och samhällsnyttiga bolag. Samhällsnyttiga bolag, menar utredaren, har ett högre syfte än att generera vinst till ägarna.
Frågan är självklart hur gränserna dras? Bråket om den avreglerade apoteksmarknaden, energidrycker och hudkrämer i butikshyllorna, och bisarra ägarstrukturer med bas i Engelska kanalen, vittnar om att det trots allt finns en hel del människor där ute som ser läkemedelsförsörjningen som en samhällsnyttig verksamhet.
LÄS MER: Apoteken skickar vinsten till lågskatteparadis.
