”Vad stort sker, det sker tyst”, diktade Erik Gustaf Geijer. Det är också en adekvat beskrivning av en typisk kvartalsrapport från Hennes & Mauritz, exempelvis dagens. Dramatiken lyser med sin frånvaro men istället påminns man om storheten i H&M:s långsiktiga tillväxtbygge.

Kvartalssiffrorna var robusta och över linjen bättre än marknadens förväntningar även om just det är av underordnad betydelse. För viktigare än bomullspriser och valutakurser och annat som styr förväntningarna på kvartalsbasis är att bolaget i tysthet bygger vidare på sitt storverk.

Storverket är så klart det etablerade H&M-konceptets framgångsrika recept med huvudingredienserna halvhög modegrad, logistik/inköp, marknadskänsla och butikstillväxt. Eller med ett ord: handelsmannaskap. Skulle handelsmannaskapet slarvas bort så är fallhöjden enorm när aktien kostar 20 gånger årets förväntade vinst.

Halvårsrapporten gav dock ingen anledning till omedelbar oro på denna punkt.

Tvärtom kan man i dessa dystra tider glädjas åt att H&M verkligen har många så kallade kontracykliska egenskaper. Tittar man bland H&M:s större marknader så ser man att tillväxtligan för H&M-plagg är ungefär den motsatta mot respektive lands relativa ekonomiska välbefinnande.

H&M står och stampar med 0 procents tillväxt i lokal valuta i länder som Sverige och Nederländerna. Något bättre är det i Tyskland, Norge och Finland men även dessa ligger klart under koncernsnittet. Latinska veklingar som Italien och Frankrike går desto bättre med tvåsiffriga tillväxttal.

Grekland och Irland växte med 18 procent vardera, i princip helt utan draghjälp från nya butiker.

LÄS MER: Därför riskerar H&M att gå Benettons öde till mötes.

Mönstret är så klart inte utan undantag, exempelvis är det trögt på Iberiska halvön och det är svårt att veta hur man i detta avseende ska bedöma USA och Storbritannien. För H&M går det mycket bra, tackar som frågar, men det är lite oklart hur man ska ranka ländernas allmänna krisighet. Å ena sidan har de germanskt låga räntor (under 2 procent för tioåriga statsobligationer) men å andra sidan går de anglosaxiska ekonomierna knackigt sedan länge.

Även i leverantörsledet är klädbranschen en bra mätare på vartåt vindarna blåser.

Med en kinesisk löneinflation som åtminstone nyligen spåddes bli runt 15 procent de kommande åren så är det helt klart att klädetiketten ”Made in China” kommer bli mindre vanlig framöver.

Länder som Bangladesh, med 160 miljoner invånare och löner som är en tredjedel av de kinesiska, tar över. Detta är en helt naturlig utveckling men också anmärkningsvärd. Man glömmer ju lätt bort att det faktiskt bara är en generation sedan som Kina blev dominerande som tekofabrikör. Och redan nu ska man alltså lämna över sländpinnen. Det är oerhört raskt marscherat med tanke på att vi talar om en gigantisk industri som ska byggas upp och sedan monteras ner och sedan byggas upp någonannanstans. ”Globaliseringen ökar”, är en sliten klyscha. Men med mycket sanning i sig.

Peter Benson är fristående börsexpert och skriver regelbundet i SvD Näringsliv.

LÄS MER: Därför ökar H&M

LÄS MER: Sommarrea ska rädda klädbranschen