Budskapet i boken hade kanske fått större genomslag om oljepriset låg högre, men politiska faktorer och ekonomiska konjunkturer kommer alltid att göra att priset svänger. Under de tio år som gått sedan professor Kjell Aleklett anordnade den första konferensen om Peak Oil i Uppsala och började bygga upp en forskargrupp som studerar de globala energisystemen, har han och hans kollegor sakta men säkert fått större genomslag för sin syn.

LÄS MER: "Gigantiskt fynd skjuter upp oljetoppen"
LÄS MER: "Jätteinvestering lyfter norsk olja"

Oljebolagen, som länge gjorde narr av att en oljetopp någonsin skulle nås, fick en ödmjukare ton efter att Shell skrev ned sina reserver med 35 procent 2004.

Fredrik Robelius doktorsavhandling Giant Oil Fields, som kom 2007, blev efter bara ett år den mest nerladdade forskningsrapporten på Uppsala Universitet någonsin. Sammanlagt har de svenska forskarna nu publicerat et 20-tal studier i olika vetenskapliga tidskrifter. Kjell Aleklett bjuds in för att tala på OECD-konferenser och till utfrågningar i den amerikanska kongressen.

”När jag har föreläst om Peak Oil de senaste åren har jag många gånger observerat hur en eller flera i publiken upplever vad vi kallar deras ”peak moment”. Det är ögonblicket när de till slut, och ofta plötsligt, blir övertygade om att Peak Oil är en realitet”, skriver Kjell Aleklett i Peaking at Peak Oil, som ges ut av Springer Science + Business Media.

Enligt reklamen för boken använder Aleklett vetenskapen för att avslöja felen och bedrägerierna som gjorts av nationella och internationella energimyndigheter, företag och regeringar, som är alltför vettskrämda att erkänna sanningen.

Vad är det då som gör studierna av oljetoppen, eller Peak Oil, så kontroversiellt? Vilken insikt är det som publiken plötsligt drabbas av?

Om forskningen bara hade handlat om att beskriva världens oljeproduktion hade det inte varit mycket att bråka om. Men vad Aleklett och hans forskarkolleger hävdar är att de kan beräkna när oljetoppen nås, genom att se på vilka fynd som redan gjorts.

LÄS MER: "Nära till Peak Oil"

Det kan verka som en ganska banal insikt att utvinningen av en råvara beror på hur mycket man hittat av den. Peak Oil handlar inte om att oljan håller på att ta slut – tvärtom antyder Aleklett själv i illustrationen på omslaget att mer än hälften av all olja som upptäckts fortfarande återstår.

Peak Oil handlar om den maximala mängd olja som kan producera i ett område som studeras Peak Oil-rörelsen själva definierar begreppet.

Varje oljefält har sina egenskaper, som i sin tur bestämmer vad som är den bästa produktionsnivån. Försöker man utvinna oljan för snabbt riskerar man att den totala mängd som fås upp blir mindre än om man har större tålamod.

Vad Peak Oil handlar om är att studera oljefälten i en region, ett land eller hela världen; se hur mycket de maximalt kan producera och så lägga samman resultatet i en produktionskurva. Några fält kommer alltid vara på väg upp till sin maximala produktionskapacitet, andra befinner sig på topp och en tredje grupp håller på att sina. Det handlar mer om statistik än fysik.

Det stora problemet är att statistiken är så dålig. Hur mycket olja som finns i ett land anses på många håll i världen som en statshemlighet. De tal som rapporteras handlar för länder som Saudiarabien och Venezuela mer om att argumentera för en högre produktionskvot inom Opec än att ge en korrekt bild av hur mycket olja som finns. Osäkerheten gäller också de enskilda fälten.

Uppgifterna om hur mycket olja som kommer att kunna produceras från världens största oljefält, det saudiarabiska Ghawar, varierar från 66 till 150 miljarder fat.

Eftersom världens oljekonsumtion är 88,7 miljoner fat per dag, eller drygt 32 miljarder fat per år, motsvarar osäkerheten för detta enda fält hela världens oljekonsumtion i 2,5 år.

Uppsalaforskarnas förtjänst är att de sammanställt information från många olika källor så att bilden blir lite klarare. Vad de varnar för att världen är kusligt beroende av några få gigantfält i Mellanöstern. Ett gigantfält definieras som ett fält som under sin livslängd kan producera mer än 500 miljoner fat olja.

”Världens oljeproduktion kan delas upp i tre segment som skiljer sig från varandra med en faktor på tio i förhållande till hur många producerande oljefält de representerar”, skriver Kjell Aleklett.

En tredjedel av världens produktion av olja kommer från 21 av de allra största gigantfälten. Den nästa tredjedelen kommer från de resterande 291 gigantfälten, medan den sista tredjedelen kommer från resten av oljefälten i världen, sammanlagt 47 500 fält.

LÄS MER: "Norska oljeproduktionen – Världens största offshoremarknad"