Det är skördetider för vete i Sverige. För bonden Mats Eriksson hade tajmingen knappast kunnat vara bättre. Fördelaktigt väder och höga vetepriser ser ut att göra 2012 till ett rekordår.
– Nu är det kul att vara bonde. Visst för tio år sedan visste man på våren vad man skulle få betalt på hösten, nu är det mer komplicerat men också roligare, säger Mats Eriksson.
Förr varierade priset med några ören per år, nu kan samma förändring ske på bara några timmar. En prisförändring på 30 öre under bara några månader är inte längre osannolik, och innebär en prisskillnad om 600 000 kronor för en normalstor skörd om sex ton vete.
Att vara spannmålsodlare har blivit ett spel med många parametrar. Dels är det världsmarknadspriset som varierar. Det finns i princip inga regleringsmässiga hinder längre för att internationella priser ska slå igenom på den svenska marknaden.
Under sommaren har priserna på jordbruksprodukter stigit delvis på grund torka i USA. I början av förra veckan regnade det vilket fick priserna att tillfälligt sjunka men kort senare stod det klart att majsen inte skulle repa sig oavsett hur många millimeter regn som föll från himlen.
– Katastrofskörden är ett faktum. Det är ingenting som kan ändras med vilket skyfall i världen, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelföretagen.
• LÄS MER: USA-torka ger stigande matpriser.
• IMF Tonar ned hot om livsmedelskris.
• G20 Oro över stigande matpriser.
Dessutom finns den politiska faktorn. Som en följd av det höjda majspriset har FN satt press på Obama att snarare använda majs för matproduktion än för etanolproduktion.
• LÄS MER: Majspriset påverkar etanolpriserna.
Andra faktorer utgörs av valutan som inte bara påverkar priset på spannmål utan även storleken på bland annat EU:s arealstöd. Som om inte det vore nog kan vädret spela spratt. Även om sydligare bönder är mer väderkänsliga kan regnet också i Sverige dränka en hel årsskörd och solen bränna sönder vetet.
– Förra året pratade alla om den fina sommaren. Det var katastrof för mig. I år däremot ser det ut att bli den bästa skörden någonsin och då har jag hållit på i trettio år, säger Mats Eriksson.
Mats Eriksson har provat det mesta för att hantera prisförändringarna. Han har sålt delar av skörden i förväg, handlat på börsen och valt den kalla vägen - att vänta ut tiden. Idag använder han en kombination av de tre. Dessutom har han differentierat verksamheten. På vintern röjer han snö åt kommunen och året om sköter han underhållet utomhus åt enskilda kunder.
Jordbruket omsätter nu sex miljoner kronor, att jämföra med företagets hela omsättning om 22 miljoner kronor. Det som började som ett enmansföretag sysselsätter 15 anställda.
Syftet med att prissäkra skörden är inte alltid att tjäna pengar utan kan även vara att förutsäga priset och skapa långsiktighet i verksamheten.
Men även dessa arrangemang kan vara förenade med risker. Då affären ingås i ett tidigt skede kan det i efterhand visa sig att skörden blir mindre eller av sämre kvalitet än först beräknat, och därmed tvinga producenten till att köpa upp mellanskillnaden på marknaden - ofta till ett högre pris.
– Då sitter ju den lantbrukaren i knipa. Det går inte att prissäkra hela skörden om man inte vill spela väldigt högt, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.
LÄS OCKSÅ: Sveriges lantbrukare allt mer skuldsatta.
Handelsbankens råvarudesk har känt av en kraftigt ökad efterfrågan på prissäkringar på grund av stigande världsmarknadspriser på spannmål. Framför allt är det veteproducenter som allt oftare går direkt till råvarubörsen för att prissäkra delar av sin skörd. På ett år har antalet kunder ökat med 50 procent.
– Det är helt klart en grej som vi tjänar pengar på, men det viktiga är inte i första hand pengarna som vi får in utan att vi lockar till oss nya kunder, säger Karl Persson på Handelsbankens råvarudesk.
Sammanlagt prissäkrar råvarudesken omkring fem miljoner ton vete årligen, att jämföra med en svensk produktion som bara är hälften så stor. Variationen beror på flera danska och tyska kunder. Nu blickar banken även utanför Sveriges gränser för att expandera ytterligare.
– Vi har kontor i England och Finland och ska försöka göra samma satsning där, säger Karl Persson.
