– Det är en spännande möjlighet, säger Maud Olofsson till E24.
Enligt henne finns det en stor chans att exportera el och energiproducenterna i Sverige måste utnyttja den chans som finns att öka produktionen och sälja till andra länder.
– Jag tror verkligen att vi har goda förutsättningar. Glesheten kan komma att visa sig vara vår stora tillgång.
Så det kan komma att bli en större svensk exportnäring helt enkelt?
– Absolut! Om vi är skickliga på att också producera el till relativt låga kostnader. Historiskt sett har vi varit det och vi är duktiga på det i dag också.
Maud Olofsson ser en ökad produktion av förnyelsebar energi, som vindkraft och bioenergi, som en viktig förutsättning för att kunna öka elexporten.
Hon noterar att det finns ett stort intresse från omvärlden att investera i svensk kraftproduktion. Det handlar om europeiska länder som inte klarar av att leva upp till EU:s så kallade förnybarhetsdirektiv, om att produktionen av el från fossilfria energikällor måste öka.
– Exempelvis har Luxemburg ställt frågan: Kan vi delta i några investeringar hos er? För vi klarar det inte själva. Och det är andra länder också.
Men överföringskapaciteten är för dålig, det finns helt enkelt för få elledningar och elkablar från Sverige till utlandet.
Dock kommer elnätet österut inom kort förbättras väsentligt. För om fem år är elkabeln Nordbalt mellan Sverige och Litauen klar. Och då finns det förutsättningar för att Norden och Baltikum kan ha en gemensam elmarknad.
Företrädare för svenska industriföretag är inte lika entusiastiska över exportmöjligheterna av svensk el som Maud Olofsson är.
På fredagen meddelade massatillverkaren Rottneros att man tillfälligt stoppar produktionen eftersom elpriset var så högt.
Rottneros vd Ole Terland sade, enligt TT, att det är elbrist i Sverige och att det är anledningen till de höga priserna. Dessutom anklagade han politikerna för att sakna en energipolitik för Sverige.
Enligt Terland riskerar det som han kallar för bristen på energipolitik att slå ut energiintensiv industriproduktion i landet.
Han riktade också en råsop mot energiföretagen, som han menar skor sig på de höga priserna.
– Energibolagen tjänar massa pengar på det höga elpriset. Det är ett perverst system att de som tjänar på det här är elbolagen, sade Ole Terland till TT.
Hittills i år ligger snittnivån för elpriset på 52 öre per kilowattimme, vilket är ett historiskt rekord. För tio år sedan låg priset i snitt på cirka 12 öre per kilowattimme.
Och med en färdig elkabel från Sverige till Baltikum kommer de svenska elproducenterna att få tillgång till ännu fler potentiella kunder och det gör att många, framför allt industriföreträdare, spår att elpriset kommer att öka ytterligare.
– Vi är oroliga för att det blir en ren exportkabel, sade Mats Gustavsson, vd för basindustrins intresseorganisation Basel, till E24 i våras.
Han menade då att Nordbalt inte är en åtgärd som leder till en stabil och billig elförsörjning för de svenska industriföretagen. Och följden kan bli att företag lägger allt mer av sin produktion utomlands.
