Tomas Björklund har många år i finansbranschen bakom sig. Han startade fondkommissionärsfirman Matteus tillsammans med sin bror Rikard 1990. Idag är han största ägare och styrelsemedlem i gruvbolaget Lappland Goldminers.
- Guldpriset ligger idag omkring 850 dollar och jag tror att vi under året får se en uppgång till 2 000 dollar, säger han.
Han tror att guldet står inför en ny storhetstid och bakgrunden är en djup misstro mot hur regeringar och centralbanker agerar i den pågående ekonomiska krisen. Han spår ekonomiskt kaos och tror att hela västvärldens valutasystem på sikt kan vara hotat.
Tomas Björklund ser tre huvudsakliga faktorer till en kommande kollaps:
- Höga budgetunderskott för många av världens stater
- Centralbanker trycker pengar som inte motsvaras av reella tillgångar
- För låga kapitalkrav på bankerna
Och i centrum för detta står, enligt Tomas Björklund, chefen för den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, Ben Bernanke.
- Just nu trycker Federal Reserve enorma mängder nya pengar. Pengarna ska finansiera det amerikanska budgetunderskottet och går bland annat till att hålla den amerikanska ekonomin under armarna, säger han.
Och just detta, att man trycker pengar utan att det finns en motsvarande ökning av ett lands tillgångar, är ett stort problem tror Tomas Björklund.
- Det vi ser just nu har aldrig hänt förut, det är vad amerikanarna kallar ”unchartered territory”. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har blivit en experimentverkstad, säger han.
Ben Bernanke är en av världens ledande auktoriteter vad gäller den stora ekonomiska depressionen på 1930-talet.
- Ben Bernanke redogjorde redan 1998 för hur en centralbank ska undvika deflation; en centralbank förfogar nämligen över sedelpressen. Man trycker helt enkelt nya pengar vilket leder till inflation, säger Tomas Björklund.
Det här har provats tidigare - under 1970-talet - och ledde även då till hög inflation.
- Det här ledde till slut till att Federal Reserve 1980 höjde räntan till 20 procent och då bröts inflationsspiralen. Idag har inte centralbanken det utrymmet, säger Björklund.
Det begränsade manöverutrymmet beror på den höga skuldsättningen hos både stater och hushåll. En räntehöjning till 20 procent skulle leda till en ohanterlig räntebörda, tror han.
- Skulduppbyggnaden hos många stater började på 1970-talet och 1980 kunde den amerikanska centralbanken fortfarande använda sig av räntevapnet. Min bedömning är att vi idag inte har medlen att stoppa utvecklingen när inflationen väl har tagit fart.
På sikt, tror Björklund, väntar hyperinflation och allmän misstro mot världens valutor och i ett sådant läge är guld det bästa alternativet.
- Nu trycker man en enorm mängd nya pengar som inte är uppbackade av ett reellt värde och historiskt har den typen av valutor aldrig överlevt, säger Björklund.
Han pekar på att förra gången världen upplevde en kraftig ökning av inflationen, fick guldpriset ett lyft av historiska mått. Mellan 1971 och 1980 ökade guldpriset med nära 25 gånger från drygt 30 dollar per ounce till över 800 dollar.
Guldpriset har också börjat röra på sig de senaste åren - sedan mitten på 2005 har priset dubblats från drygt 400 dollar till cirka 880 dollar i dagsläget. Det är ändå en bra bit under årets toppnotering på drygt 1000 dollar i mars.
