”Säkra elpriset inför vintern!”. Det budskapet möter alla internetsurfare som tittar in på de stora elbolagens hemsidor. Förmodligen får det ses som marknadsavdelningarnas svar på de historiskt höga priser som präglat några vintrar, och som skapat viss oro i stugorna. Paketeringen känns möjligen lite feltajmad, när till och med energiministern försiktigt siar om de lägsta elpriserna på fem år.

Det är nya tider på den europeiska energimarknaden, vilket på tisdagen plöjde ovanligt djupa veck i pannan på Øystein Løseth, Vattenfalls vd. Själv talade den skidfrälste norrmannen om ett ”paradigmskifte”. Och statistiken talar sitt tydliga språk.

GRAFIK Elförbrukningen per person i Norden

Elförbrukningen sjunker! I norra Europa är elkonsumtionen per capita närmast tillbaka på 90-talets nivåer. Ett trendbrott är synligt redan från mitten av 2000-talet, men den riktiga knäcken verkar ha kommit runt 2009. I Sverige är det främst inom industrin som förbrukningen avtar. Den svaga konjunkturen är en naturlig förklaring, och tydligast blir bilden av de nu förestående nedläggningarna av pappersmaskiner i Hylte och Hallstavik. Pappersproduktion har en benägenhet att sluka ofattbara mängder energi, och mot den bakgrunden finns inget som talar för en snabb vändning.

Samtidigt tillförs marknaden ny elproduktion, inte minst i form av vindkraft. Bara i Sverige har den installerade kapaciteten ökat tio gånger sedan 2004, och med en ökningstakt som i fjol uppgick till närmare 100 procent. I Tyskland, efter en närmast ursinnig utbyggnad, svarar vindmöllorna för nära 10 procent av landets elproduktion, med långt högre ambitioner, och på ett europeiskt plan finns idag turbiner för 57 miljoner hushåll. Lägg till det försenade finska kärnkraftsprojektet, så förstärks Løseths bild av en gryende överkapacitet på såväl hemmaplan som i övriga Europa.

Stigande utbud och fallande efterfrågan innebär lägre priser, och på dagsmarknaden Nordpool ligger det sammanvägda veckopriset 25 procent under fjolårets nivåer. På terminsmarknaden, där framtidens elleveranser säkras, är priskurvorna sällsynt flacka i såväl Norden som i Tyskland.

Konsumenterna kan förstås känna viss tillfredställelse över denna utveckling, även om elbolagen nu lockar med prisavtal vars nytta, med facit i hand, kan upplevas som begränsad. Elindustrin, å andra sidan, sitter samtidigt med giftig cocktail av lika delar lägre priser, och en tydligt fallande efterfrågan. Lägg till investeringar i förnybar produktion, och ett nytag i utsläppsrättshandeln, så blir läget besvärligt. Ett tydligt uttryck för detta är Fortums börsvärde, som under året närmast halverats.

Vattenfall, som ägs av oss alla, utgör naturligtvis inget undantag, och bara i år har bolagets vinst sjunkit med över 2 miljarder kronor som en direkt följd av lägre elpriser. Den glädje som måhända sprids i stugorna utmanas således av att notan kommer ändå, om än i ett annat kuvert.

GRAFIK Elförbrukningen per person i Norden

Framtiden för energibranschen och alla dess kunder är nu i bästa fall oviss. Prisfallen på elmarknaden har skapat finansiell nöd inom den redan subventionerade vindindustrin, och den snabba expansion som bitvis bidragit till dagens överkapacitet, tycks nu gå i stå. I Sverige uppförs under året knappt 500 vindkraftsverk, men den samlade effektökningen uppgår till mer beskedliga 15 procent. Nästa år förmodas ökningstakten sjunka till under 10 procent, vilket åtminstone synbart ställer till problem i jakten på klimatrelaterade mål. Lägg till det högst svåranalyserade priset på utsläppsrätter, och den europeiska energimarknaden framstår som ett 1000-bitarspussel. Frågan är vem som lägger det.

Populära quiz på nliv.se:

Quiz: Telia och skandalerna

Vad kan du om världens valutor?

Har du koll på snabbmatskedjorna?

Har du koll på svenska finansministrar?

Kan du räkna med procent?

Känner du igen kända reklamslogans?