Elmarknaden är en av statens stora inkomstkällor. Via olika skatter och avgifter för produktion såväl som konsumtion drar staten in drygt 40 miljarder kronor årligen från elsektorn, enligt en genomgång som branschorganisationen Svensk Energi gjort.

Dessutom får staten 6,5 miljarder kronor i utdelning från sitt helägda kraftbolag Vattenfall 2010, en ökning från de 5,24 miljarder som kraftjätten delade ut 2009.

Mångmiljardaffären är något som staten själv till stor del kan ”styra över”. En stor del av kostnaden på elfakturan för privatpersoner och industri utgörs av skatter och avgifter, som riksdagen beslutat om. Skattenivån i stort sett tredubblats sedan elmarknaden avreglerades år 1996.

Intäktssumman på dryga 40 miljarder kronor inkluderar alla intäkter som riksdagen beslutat om inom elsektorn: energiskatt på el, produktionsskatter på vattenkraft och kärnkraft, fastighetsskatt på kraftverk, myndighetsavgifter samt mervärdesskatten (moms).

”Om vi räknar med kostnaden för handeln med utsläppsrätter – beslutat inom EU för att tackla de globala klimatproblemen och som inkluderas i elpriset på den nordiska kraftbörsen Nord Pool – är nästan hälften av kundens elkostnader effekten av politiska beslut”, skriver Svensk Energi.

Energiskatter och –avgifter i Sverige tas ut på produktion av el samt konsumtion av el.

I beskattningen av produktion av el ingår fastighetsskatt, skatter och avgifter på bränslen och utsläpp till atmosfären samt skatt på kärnkraft.

Värt att notera är att fastighetsskatten på vattenkraft har mer än dubblats sedan 2007. I flera steg har skatten på vattenkraftverk höjts från 1,2 procent i början av 2008 för att landa på 2,7 procent 2011.

Enligt statens egen budget står ökningen i fastighetsskatten på vattenkraft 2011 för hela uppgången i statens totala intäkter från fastighetsskatt. Fastighetsskatten på vattenkraft väntas öka till 3,7 miljarder kronor 2011 från 2,9 miljarder kronor 2010.

Skatten på kärnkraft höjdes med 24 procent från och med 2008. Totalt bedöms kärnkraftskatten uppgå till cirka 4 miljarder kronor, enligt Svensk Energis beräkning.

När det gäller konsumtion av el består statens intäkter i huvudsak av energiskatt på el och tillhörande moms, men också av avgifter för bland annat myndigheters finansiering.

För slutanvändaren av el är skatten differentierad beroende på vem som konsumerar elen och var i landet den konsumeras. Generellt har tillverkningsindustrin och boende i vissa kommuner i norra Sverige lägre energiskatt än övriga hushåll i Sverige.

Här tar staten också ut en skatt på en skatt, eftersom energiskatten på el ingår i underlaget för momsbeskattning för slutanvändarna.

Elbolagens bolagsskatter och elcertifikaten är två andra poster där staten tar in pengar från elsektorn. Kraftföretagens bolagsskatt ligger på 28 procent av resultatet före skatt. Elcertifikaten, som infördes den 1 maj 2003, syftar till att stimulera förnybar elproduktion. Från början särredovisades den kostnaden på elfakturan, men det lagkravet har slopats och kostnaden för elcertifikat är numera en del av elpriset.