”Bolaget är beroende av verksamheten i de tre helägda dotterbolagen. Till följd av ekonomiska problem i dotterbolagen har Bolaget inte längre möjlighet att betala sina skulder i den takt de förfaller och det kan inte bedömas att denna oförmåga endast är tillfällig. Bolaget är därför på obestånd. Verksamheten i, i vart fall Xeratech AB och Xeratech Systems AB har, medfört att även dessa bolag är på obestånd” står det i ansökan som skickades in av Xeratech Holdings styrelseordförande Peter Wahlberg den 22 december.

Formuleringen ”inte längre möjlighet att betala sina skulder i den takt de förfaller och det kan inte bedömas att denna oförmåga endast är tillfällig” är densamma som används i konkurslagens första kapitel, andra paragrafen:

”En gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet.

Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.”

Enligt lagens bestämmelser ska ett bolag försättas i konkurs om det har kommit på obestånd, alltså precis som advokaterna beskrivit Xeratechs dotterbolag. Men det är också fritt fram att rekonstruera bolaget och därmed skydda sig mot att fordringsägare – underleverantörer med flera – att begära bolaget i konkurs.

Det finns nämligen ingen definierad beskrivning av hur svår finansiell situation ett bolag får ha, för att välja företagsrekonstruktion. Och inte heller någon rättspraxis som ger vägledning.

– Jag har kritiserat lagen för att den inte har någon nedre gräns för företagsrekonstruktion. Om man själv säger att man är på obestånd, vilket tycks vara fallet här, och inte rätteligen kan betala skulderna alltefter som de förfaller till betalning, då är man på obestånd och då är det konkurs som gäller, säger Marie Karlsson-Tuula, expert på insolvensrätt och verksam vid Karlstads universitet.

Har Värmlands tingsrätt varit för snälla som har bifallit ansökningarna om företagsrekonstruktion?

– Tingsrätten gör som man ska enligt gällande regler. Problemet är att det är löpande bands-principen som gäller för de här rekonstruktionerna. Jag har tidigare argumenterat för att man bör ha specialdomstolar för sådana här saker i stället. Det vill säga låta sådana som kan detta bedöma ärenden av det här slaget. Problemet med för sena ansökningar om företagsrekonstruktion är ett problem som vi delar med flera länder, bland andra USA.

Marie Karlsson-Tuula påpekar att USA i sin konkurslagstiftning infört flera ”morötter” så att bolagen skall ansöka om företagsrekonstruktion i tid, det vill säga innan de är på obestånd.

– Men det har tyvärr inte hjälpt. I och för sig är det positivt att företag vill försöka rekonstruera bolag i stället för att försätta dem i konkurs, säger hon.

Av ansökan, som innehåller ett utdrag ur den extra bolagsstämma som Xeratech Holding höll den 21 december, framgår också att ordföranden Peter Wahlberg fick ett dygn på sig att ansöka om företagsrekonstruktion för bolaget. Om inte, var hans order att omedelbart försätta Xeratech Holding i konkurs. Vid mötet närvarade också vd Åsa Rödén.

Advokat Hans Berglund, som är en av två utsedda rekonstruktörer ser inga problem med de formuleringar som har valts i ansökan.

– Att bolagen är på obestånd beror på att banken har fryst alla konton. I och med företagsrekonstruktionen och efter samråd med banken kommer banken att få tillgång till så mycket pengar att de kan drivas vidare, säger Berglund till E24.

Banken har fått löfte om så kallad superförmånsrätt, det vill säga att den i en utdelning får betalt före alla anda fordringsägare.

Marie Karlsson-Tuula är dock inte riktigt lika övertygad om att en rekonstruktion kan rädda bolagen.

– De här bolagen borde försättas i konkurs, för rekonstruktionen kommer att kosta en massa pengar. Rekonstruktörerna kostar. De oprioriterade borgenärerna gynnas dock, de är de enda vinnarna.

E24: Hade det varit bättre med en konkurs?

– Utifrån advokaternas formuleringar - och Hamilton brukar vara bra på obeståndsrätt - är bolagen på obestånd. De har till och med hämtat formuleringarna ur konkurslagen. De oprioriterade borgenärerna får en större utdelning i ett offentligt ackord än de skulle ha fått i en konkurs. Här har man säkert försökt att få till stånd ett underhandsackord, det vill säga ett enskilt avtal med varje enskild borgenär om nedskrivning av var och ens fordran, en så kallad in-house lösning för att slippa offentlighetens ljus, säger Marie Karlsson-Tuula.