Swedbank stiger på börsen idag, trots att förlusten på 2 miljarder kronor andra kvartalet var större än väntat.
I fokus för de krisande storbankerna är just nu den så kallade kapitaltäckningen, enkelt uttryckt hur stort kapital banken har i förhållande till utlåningen. Med skenande kreditförluster har det spekulerats i att Swedbank skulle behöva ta in ytterligare kapital.
Swedbanks så kallade kärnprimärkapitalrelation var i slutet av juni 9,8 procent. Det var en ökning med 0,1 procent jämfört med årsskiftet då den var 9,7 procent. Detta trots att banken under första halvåret tagit kreditförluster på 13,5 miljarder kronor och vid halvårsskiftet hade osäkra lån på nästan 30 miljarder kronor.
Kärnprimärkapitalrelationen är kapitalet i förhållande till de så kallade riskvägda tillgångarna. De riskvägda tillgångarna är summan av bankens lån, placeringar och så vidare, viktade beroende på hur riskfyllda de anses vara.
För att stärka relationen kan banken antingen stärka kapitalet, eller minska tillgångarna. Under första halvåret har Swedbank minskat riskfyllda tillgångar med 43 miljarder.
– Det är som en liten nyemission. Det har vi lyckats göra utan att påverka vår verksamhet eller våra relationer med kunderna. Det visar på styrkan i vår organisation, säger Michael Wolf på en telefonkonferens.
Enligt Swedbanks ledning motsvarar minskningen en nyemission på 4,5 miljarder kronor.
Förbättringen förklaras till 20 miljarder kronor av minskade volymer, med 10 miljarder från bankens arbete med säkerheter och 13 miljarder från olika engångstransaktioner.
Swedbank har också stärkt kapitalet genom en engångsutdelning från dotterbolaget Swedbank Försäkring på 970 miljoner kronor.
I slutet på förra året gjorde Swedbank en nyemission på 12 miljarder kronor.
Michael Wolf tycker att Swedbank gjort bra ifrån sig givet omständigheterna, och presterat som förväntat.
- Utvecklingen i Sverige och Estland har varit bättre, medan det utvecklats något sämre än väntat i Lettland och Lituaen.
I Baltikum stiger de osäkra fordringarna snabbt. Under andra kvartalet steg de med 7,2 miljarder kronor till 21,8 miljarder kronor, en ökning med över 50 procent. Kreditförlusterna i Baltikum uppgick till 4 miljarder.
– Baltikum upplever just nu en perfekt storm, säger Michael Wolf.
