En ständigt central fråga i bankvärlden är förhållandet till politikerna. Under decennier har det, framför allt i USA, pendlat mellan en nära relation med avregleringar och ett tuffare, mer regelfyllt klimat. I dag är striden påtaglig mellan politiker och banker – i alla fall i Sverige. Även om få bankchefer vill erkänna det öppet.

Rikard Josefson, vd för Länsförsäkringar Bank, berättar att när han träffar kolleger från andra banker i Europa, senast på ett besök i Amsterdam, reagerar de på svenska politikers inställning till det egna banksystemet.

–De säger att det är konstigt att vår regering inte använder det starka banksystemet som ett argument. Just nu, mot det som händer i världen, borde Sverige ”teama” lite. Anders Borg borde stå på barrikaderna och säga att vi är stolta i Sverige för ett robust banksystem, som hanterat den här krisen på ett bra sätt.

Josefson påtalar också att det är ”intressant” när finansministern säger att bankerna har övervinster, medan kreditvärderingsinstitutet Moody’s anser att svenska bankers stora problem är den låga vinstnivån.

Han tycker att riksbankschefen Stefan Ingves är den enda från myndighetshåll som har kommit ut ”på ett bra sätt” och ställt sig på bankernas sida.

–Men jag tycker att politiker använder banker som en politisk fråga. Att driva bank då blir jobbigt. Det är klart att du vinner poäng genom att säga att bolånen borde vara billigare. Man kan fundera på varför Borg inte säger att mjölken borde vara billigare, säger han och fortsätter.

–Jag kan inte förstå varför Anders Borg vill skapa en klyfta mellan bankerna och bankernas kunder, genom att uttrycka sig som han gör i medierna. Det blir onyanserat. Sedan kan man alltid diskutera nivån på bolån, med hjälp av till exempel er räntekarta. Men jag tycker ändå att politikerna går för långt.

De fyra storbankernas dominans är fortfarande total i Sverige. Rikard Josefson, som varit vd för Länsförsäkringar Bank i över ett år, säger att han inte kommer att ge sig förrän det finns fem storbanker. Men staten försvårar i dagsläget för de mindre bankerna, menar Rikard Josefson.

–Nu har staten sagt att vi har fyra systemkritiska banker. Det är jag kritisk mot. De fyra stora ska ha en högre kapitaltäckningsgrad än andra banker. Jag tycker att man gör en jättemiss, säger Rikard Josefson och förklarar att det därför blir dyrare som mindre bank att låna upp sig på den europeiska marknaden i dag, än för de större.

Genom att låna 100 miljarder kronor varje dag, för att kunna finansiera kundernas lån, har Länsförsäkringar lika stort kapitalmarknadsberoende som de stora bankerna, enligt Rikard Josefson.

–Om du kapitaliserar upp fyra banker, har Peter Norman sagt att det gynnar de små bankerna för att vi behöver mindre kapital. Men för investerarna som ska låna ut pengar till oss, kommer vi att se sämre ut än storbankerna och det kommer att reflekteras i att vi får betala mer, säger han.

–En aktör som vi, som har 5 procent av bolånemarknaden och över 300000 kunder, hur kan det inte vara systemkritiskt? Vår ambition är att vi måste klä oss som de fyra storbankerna.

Men att vara systemkritisk är väl en definitionsfråga, det vill säga om banken går omkull bedöms det kunna skada hela systemet?

–Ja, men går det åt helvete för Länsförsäkringar Bank, kan det dra med sig hela gruppen. Vi har 30 procent av försäkringsmarknaden, vi är Sveriges femte största fondbolag och har 10 procent av pensionsmarknaden. Hur stor ska du vara för att räknas som systemkritisk? Min tro är att staten implicit kommer att rädda även mindre aktörer.

Just nu pågår intensiva planeringar av nya regelverk för banker, bland annat så kallade riskvikter – det vill säga hur mycket kapital bankerna ska behålla för varje utlånad krona. Men bankerna själva borde ha mer att säga till om, tycker Rikard Josefson.

–Jag kan tycka att vi borde ha lite mer bilaterala kontakter innan vi inför stora regelverk. Jag tycker att samarbetet mellan politik och vår bransch borde bli bättre, säger han.

Men finns det inte en poäng att politiker, och övervakare som FI, har distans till er?

–Jo, absolut, men när man kommer ner på detaljer om hur man utformar kapitaltäckningsregler är det bra för båda sidor om man har en dialog och förstår konsekvenserna av reglerna.