Foto: Yvonne Åsell
Det var många som höjde på ögonbrynen när nyheten i våras, blev offentlig: socialdemokraten Thomas Östros blir bankdirektör. Jag var en av dem som direkt började rota upp tidigare bankkritiska uttalanden från politikern, och kontrasten blev påtaglig. Hur skulle en sådan bankkritiker, med trovärdighet, nu kunna representera banksektorn? Efter snart en månad som vd för Bankföreningen, är det inga problem, menar Östros själv.
–Jag har mina värderingar, de sitter djupt i hjärtat på mig, säger han när han tar emot SvD Näringsliv på sitt nya, rymliga kontor beläget i de banktäta kvarteren vid Kungsträdgården.
–En del kanske tänker sig att socialdemokrater är någonstans långt ifrån näringslivet, men så har inte den svenska modellen fungerat. I Sverige har Socialdemokraterna haft ett nära samarbete med näringslivet, enligt mitt perspektiv. Och så tycker jag det ska funka vilket parti man än tillhör. Näringslivet är ingen motståndare.
Vad har du fått för reaktioner från partiet sedan din nya tjänst blev känd.
–Väldigt positiva. Stefan Löfven var mycket… han gratulerade mig mycket varmt. Men från båda håll av den politiska gränslinjen har jag fått gratulationer. Det tyckte jag var kul att få.
Vilka frågor kommer bli dina viktigaste som vd för Bankföreningen?
–Det mest prioriterande den här kommande perioden är den stora regelförändringen som pågår, det är som på 1980-talet fast tvärtom. En massiv skörd av nya regelverk riktade till banker, som naturligtvis tar upp mycket av min tid och mitt engagemang.
Du har tidigare sagt att det behövs regleringar, och nu säger du att det är för mycket regleringar. Vilket stämmer?
–Regleringar behövs, men de måste vara kloka och väl avvägda. Det behövs en skärpning av kraven på kapital men det måste utformas på ett sätt så att det inte får negativa effekter, och där återstår mycket. Det pågår en process i Bryssel som ingen vet när den är klar, beslutsdatumen bara skjuts upp, men sedan ska det vara en process i Sverige om hur reglerna ska tillämpas.
FI kom nyligen med en rapport som säger att bankernas bolånemarginaler är de högsta på tio år, kommentar?
–Det är mixade budskap. För å ena sidan jobbar regering och FI med verktyg för att strama upp utlåningen. Då använder de argument som att öka kapitalkraven för att kyla ner bostadsmarknaden. Men ökade kapitalkrav leder till ökade kostnader och ökade räntor. Samtidigt är det en diskussion om att marginaler och räntor borde komma ner, så FI och regering har flera önskemål fast åt olika håll. I dag har marginaler kommit upp till högre nivåer, och mer rimliga nivåer. Vi måste kunna ha sunda marginaler på den typen av lån.
Vad är sunda marginaler?
–Nej, det går inte att säga. Det är faktiskt en marknad med ganska tuff konkurrens. Det kommer in nya aktörer, jag har under min tid till exempel sett SBAB komma in som en aktör och ta marknadsandelar. Samtidigt ser vi skiftande marknadsandelar mellan bolag, som också tyder på att konkurrensen är hård. Så marknaden kommer avgöra vilka marginaler det blir. Men en sund finansiell marknad behöver marginaler på bolån.
FI:s rapport har fått en del kritik från bankerna, håller du med?
–Det är relevant. FI:s modell innehåller väldigt kraftiga förenklingar, så den visar inte hela den komplicerade verkligheten.
Vad menar du med kraftiga förenklingar?
–De beskriver själva väldigt väl att man får göra vissa antaganden, de antaganden blir nu något som är lite annorlunda än verkligheten. Men de gör sitt bästa.
Politiker generellt är bra på att skälla på banker, inklusive du själv tidigare, varför?
–Jag tror det finns ett före och efter finanskrisen. När man går igenom en kris har vi i hela västvärden sett en diskussion om banksektorn. Det var väldigt rätt att vara kritisk mot det som hände med Lehman Brothers och andra företeelser. Men nu har vi kommit en bit ifrån finanskrisen och nu tycker jag man kan föra en mer analyserande diskussion. Då menar jag kapitaltäckning och likviditet, och se till att ha mer konstruktiva diskussioner.
När går före – och eftergränsen för finanskrisen, när du bytte sida till banksektorn?
–Det kan finnas kritik mot banker även framöver, men jag tror vi kommer till ett läge där vi kan föra ett balanserat samtal om banker. Jag vill bidra till att nyansera debatten.
Men det ville du inte som politiker?
–Som politiker fick jag kritik för att jag var för snäll mot bankerna, samtidigt som det också sades att jag var för kritisk. När man upplever det är man nog lagom.
När jag har kollat tidigare uttalanden, hittade jag nästan bara hårda uttalanden – mot bonusar och regelverk?
–Ja, ja, jag är fullt medveten om det och tvekar inte ett ögonblick på att jag varit kritisk mot banker. Men jag har alltid trott på marknadsekonomi. Och att utveckla banksektorn är viktigt för jobben och tillväxten. Så det är inte svart eller vitt. De måste ha kritik när de är värda kritik.
Så det är inte så att du blev mindre kritisk när du fick jobberbjudandet?
–Nej det kan man inte säga. Jag har jobbat nära den här branschen under lång tid. Jag har varit näringsminister och ansvarig för statens ägande i Nordea och SBAB. Så jag har alltid haft en grundläggande positiv bild av banker i samhället. Däremot är det vissa företeelser man kan ha synpunkter på.
Vilka företeelser var det då?
–Som du nämnde har jag haft synpunkter på bonusdiskussionen. Men jag har som politiker kommit fram till att det där är en vansklig väg för politiken. För vad händer om politiker börjar ta över sådana frågor? Det blir att medborgarna kommer göra politikerna skyldiga för hur arvoden sätts i det privata näringslivet. Det tror jag många politiker insett.
Så politiker ska ta bort händerna?
–Ja jag tror att vad man än tycker om bonusar så är det ingen bra sits att hamna i, när folk börjar ifrågasätta varför politikerna gått med på olika arvoden. Då är det bättre att inte reglera.
De svenska hushållensskulder är inget Thomas Östros ser som alarmerande, men han anser att en amorteringskultur vore sunt.
–Det är bara politiker som kan bedriva stabiliseringspolitik. Nu verkar de inte vilja ta initiativ på det här området, men det finns rader av verktyg om de vill göra det – alltifrån amorteringskrav till att förändra i skattelagstiftning, säger Thomas Östros.
