Stundande vecka väntas cirka 160 bolag komma med sina delårsrapporter. Läget är mer nervöst än vanligt och analytikerna tittar nu extra noga på all framåtriktad information. Minsta tecken på sviktande orderingång eller antydan till en osäker framtid kan få det stabilaste bolag på fall, ja även hela börsen.

Är det köpläge i en fallande marknad? Nej, absolut inte! Så kan man tolka en rykande färsk uppsats skriven av docent Adri De Ridder på Högskolan i Gotland och professor Boualem Djehiche på KTH i Stockholm. De har studerat alla dagar då det varit stora kursrörelser på börsen, upp eller ner minst 1,5 procent, och gått tillbaka ända till 1939.

De fann totalt 1 317 sådana extremdagar. Den svarta tisdagen då Ericsson kom med sin rapport är också en sådan dag, även om just den dagen inte ingår i deras undersökning.

Extremdagarna har blivit allt vanligare under senare år: på 50-talet knappt 1 procent av börsdagarna, på 80-talet drygt 10 procent och på 90-talet över 15 procent och nu cirka 20 procent, alltså ungefär en dag i veckan med kraftiga kursrörelser. Särskilt dagar med kursfall har ökat.

Varför har det blivit så?
– Stora institutioner och utlänningar spelar en allt större roll på börsen. Att fallet i Ericsson blev så stort är egentligen inte så konstigt, små förändringar kan få enorma genomslag. Kanske tror man att det inte blir någon utdelningshöjning nästa år i Ericsson, resonerar Adri De Ridder.

Men att börsen blivit alltmer svängig är knappast någon nyhet. Så vad har man då för ”nytta” av att veta att extremdagarna blivit fler? Jo, forskarna har också studerat utfallet för placeringar som gjorts sådana dagar. Det är först då det hela kan koka ner till att det kanske inte var så smart att köpa Ericsson i tisdags då kursen dök som mest cirka 30 procent.

I uppsatsen finns tabeller som visar hur det skulle ha gått om man exempelvis köpt en aktie för 100 kronor samma dag som börsen föll minst 1,5 procent, eller steg minst 1,5 procent. Vad skulle dessa 100 kronor vara värda tio dagar, 20 dagar eller 60 dagar efter köpet om affären gjorts någon dag mellan åren 1939–2006?

Gjordes affären en dag med extremt kursfall så skulle de 100 kronorna tio dagar senare bara vara värda 95:71 kronor, 20 dagar senare 95:59 kronor och efter 60 dagar 98:43 kronor. Att köpa aktier en dag då börsen är neråt är alltså rent statistiskt en dålig affär.

Resultatet blir inte fullt lika dåligt om mätperioden ändras till 1982–2006. Men fortfarande gäller påståendet: går börsen dåligt så fortsätter den att gå dåligt ett bra tag till, åtminstone två månader.

Gäller då motsvarande vid extrem kursökning? Ja. Görs köpet en sådan dag är 100-lappen värd 105:36 kronor efter tio dagar, 105:81 kronor efter 20 och 108:86 kronor efter 60 dagar.

Att vara en så kallad ”baissare”, att köpa när kurserna faller, verkar alltså inte så genomtänkt. Bättre då att vara ”haussare” även om uppsatsen inte ger några egentliga råd.

Resonemanget gäller börsen som helhet. Men kan det tillämpas även på enstaka aktier? Ja, menar Adri De Ridder. Ericsson är kanske börsens mest extrema aktie – hälften av dagarna under 1990-2004 var aktien upp eller ner 1,5 procent. En satsad hundralapp en sådan dag kunde i värsta fall krympa till 63 kronor och i bästa fall stiga till 123, alltså enorma kast.

Även om mycket just nu är osäkert är det ändå få som tror att Ericsson ska komma med nya negativa besked i sin ”riktiga” kvartalsrapport nu på torsdag. Själv vill Ericssonchefen Carl-Henric Svanberg helst slippa dessa kvartalsrapporter, medgav han i en intervju för Dagens Nyheter i veckan. Men det är något ”marknaden” inte vill veta av.

Nordnets analyschef Peter Malmqvist talar sig varm för täta rapporter, inte minst för att det försvårar läckage och insiderhandel. Och han efterlyser bättre ”guidning” till marknaden, att bolagen talar om vad de vet om den närmaste framtiden men inte ordar så mycket om det som de inte vet något om, till exempel prognoser och ”måltal” tre till fem år framåt i tiden. Utvecklingen går tyvärr mot den senare typen av prognoser, konstaterar han.

Vad bör då vi vanliga aktieägare se upp med när delårsrapporterna nu kommer i en strid ström? Enligt Malmqvist är uppgifter om orderingång och eventuella prognoser viktiga. Själva kvartalsvinsten, upp eller ner, är inte avgörande.

Anser du att börsen är högt värderad i dag?
– Nej, inte om man tror på nuvarande vinstnivå. P/E-talet ligger på 14-15 procent baserat på prognoserna för 2007 och det är lågt jämfört med senare år, under it-bubblan låg detta nyckeltal på otroliga 37.

Hittills har ett 30-tal bolag kommit med sina kvartalsrapporter. De flesta visar ökade vinster och ökad försäljning kvartal 3 jämfört med samma kvartal ifjol. Haldex och Tieto Enator har överraskat negativt och skogsbolagen Stora och Rottneros har vinstvarnat. Få stora bolag har kommit men SKF visade rekordresultat, möjligen något att ta fasta på när tungviktare som Atlas, Sandvik, Volvo, Scania snart ska upp till bevis.