Riksbankens styrränta är 1,5 procent. Allt fler bedömare har blivit övertygade om att räntan stannar där vid dagens räntemöte. Men så gott som alla bedömare utanför banken anser att räntan kommer att sjunka fram till årsskiftet.

Även två av direktionens sex ledamöter anser att räntan borde ligga betydligt lägre. De har reserverat sig mot Riksbankens senaste räntebeslut.

I morgon meddelas räntebeslutet samtidigt som Riksbanken publicerar sin bedömning av svensk och internationell ekonomi i Penningpolitisk rapport.

Vid senaste räntemötet i april fick räntan ligga kvar på 1,5 procent. Riksbankens direktion såg ljusglimtar i svensk ekonomi men ansåg också att 1,5 procent var en tillräckligt låg nivå för att fortsätta understödja återhämtningen.

Men redan då flaggade Riksbanken för den osäkra utvecklingen i omvärlden, inte minst i eurozonen.

Sedan dess har oron tilltagit. Grekland har hållit två val och mycket känns fortfarande osäkert om deras väg. Spaniens banker har tvingats till stödlån, Italien skakar och i Frankrike förlorade sittande presidenten Nicolas Sarkozy och hans parti makten till Francois Hollande och hans socialister.

Även lilla Cypern har tvingats be om nödlån. Och ett otal EU-topp-krismöten har hållits.

Men svensk ekonomi har hållit emot bra. Nu senast var det handeln med utlandet som överraskade. Handelsnettot blev större än beräknat i maj. Men det berodde främst på lägre import och inte på ökad export.

Detaljhandeln ökade sin försäljning i maj men här finns ändå tecken på begynnande lågkonjunktur.

Dagligvaruhandeln går bättre än sällanköpshandeln. De kapitalintensiva branscherna har gått sämst.

I går kom inköpschefsindex för juni och för svensk del sjönk index till 48,4 vilket är den lägsta noteringen sedan i november. Det största negativa bidraget till nedgången stod tappet i orderingången för.

Med hänsyn till det svagare orderläget finns det anledning att förvänta sig personalminskningar, skriver Swedbank i en kommentar.

Även statistiken över bilregistreringarna under juni sjönk, med 7 procent för personbilar och 10 procent för lastbilar.

När Danske Bank i förra veckan presenterade sin konjunkturprognos var årets tillväxtsiffra mycket låg (0,3 procent) och även nästa år var ökningen blygsam (1,0 procent). Orsaken är den pågående eurokrisen. Ekonomiska bedömare ser en lågkonjunktur framför sig.

När många länder måste strama åt för att minska budgetunderskotten och skenande statsskulder minskar efterfrågan på varor och investeringar. Det påverkar i högsta grad svensk exportindustri.

Färre order betyder lägre sysselsättning och mindre pengar i omlopp. Svensk ekonomi går in i vänteläge.

Företagen avvaktar med investeringar och hushållen med konsumtion, åtminstone dyrbar sådan.

Livsmedel och krogbesök handlas fortfarande men kapitalvaror får vänta (senaste statistiken visar att elektronikhandeln och möbelhandeln tagit stryk, även bilhandeln har svårt att hitta kunder).

Ett sådant läge borde innebära att Riksbanken kan sänka styrräntan för att stimulera ekonomin. Det menar Danske Bank men även andra bedömare som Konjunkturinstitutet och Nordea.

Svensk ekonomi har hållit emot krisen i eurozonen. Nu senast var det handeln med utlandet som överraskade.

Det är inga odds på att de två ledamöterna Karolina Ekholm och Lars E O Svensson reserverar sig för en lägre styrränta. Även om de övriga fyra ledamöterna skulle bestämma sig för att sänka.

Och det är inte helt omöjligt att den tilltagande oron i Euroland kan få Riksbanken att sänka styrräntan redan i dag och ha en beredskap för ytterligare sänkningar.

Om sänkt ränta betyder färre arbetslösa och ett bättre resursutnyttjande ska den sänkas. Och i dagsläget är alltfler övertygade om att så är fallet.

Men det är också möjligt att Riksbanken vill invänta hårda fakta som bevis för att ekonomin bromsat in rejält. Om arbetslösheten riskerar att stiga från en redan hög nivå eller om eurokrisen eskalerar och orsakar problem i det finansiella systemet. Då måste styrräntan ned men i sådana fall är det mer än styrräntan som måste justeras.

På torsdag kommer både Bank of England och ECB (Europeiska centralbanken) med räntebesked. Bank of England förväntas ligga kvar på 0,50 procent men besluta om utökad penningpolitisk stimulans i form av ökade köp av statsobligationer.

Vad ECB ska göra är experterna mer oense om. Det kan mycket väl bli en sänkning från nuvarande styrräntan 1,0 procent.