Det tar 10 sekunder att göra en Googlesökning på Takilant och då få reda på att SvD:s reporter Andreas Cervenka redan i februari 2008 uppmärksammade de märkliga turerna mellan Telia Sonera och det hemlighetsfulla uzbekiska bolaget Takilant. Telia Sonera hade betalat totalt över två miljarder kronor till bolaget för en 3G-licens i Uzbekistan men flera människorättsorganisationer misstänkte korruption och mutor bakom affären.

Men allt detta tycks ha gått Nordeas bankdirektörer förbi förra året trots att man omfattas av en tuff penningtvättslagstifting. Den anger en rad skyldigheter, enligt Finansinspektionen. Bland annat är banken skyldig att kontrollera tre saker: kundens identitet, identiteten på huvudmannen samt affärsförbindelsens syfte och art. Det senare innebär bland annat att söka svar på frågan varför kunden har ett konto och hur det är tänkt att kontot ska användas.

När det gäller identiteten på Takilants huvudman, som nu är brottsmisstänkt för grovt mutbrott, går det snabbt att konstatera att hon heter Gayane Avakyan och har nära kopplingar till dottern till Uzbekistans diktator, Islam Karimov.

– Det låter lite underligt att en utländsk medborgare kan öppna ett konto på Nordea med 200 miljoner kronor på, utan att banken ställer en rad kritiska frågor. Ett sådant här ärende borde ha hamnat högt upp i organisationen, säger Carina Lundberg Markow, ägaransvarig på Folksam, en av de större ägarna i Nordea.

Det var igår det framkom att Nordea spärrat ett konto med 200 miljoner kronor på, tillhörande Takilant och Gayane Avakyan. Det skedde efter SVT:s Uppdrag Granskning, som avslöjat mutmisstanker mot affären mellan Telia Sonera och Takilant. Nordea kontaktade i förra veckan finanspolisen och informerade dem om de nya uppgifterna.

Nu medger Nordea att man borde ha kontrollerat bolaget mer noggrant inledningsvis.

– Självklart är det så att om vi tittar i backspegeln hade vi naturligtvis kunnat göra en grundligare undersökning, mot bakgrund av den utredning som nu har startat, säger Nordeas informationschef Helena Östman till TT.

– Vi undersökte om bolaget fanns och det var registrerat i bolagsregistret i Gibraltar. Den rutinkontrollen gjorde vi, liksom att firmatecknaren, den här kvinnan, fick vidimera sin identitet. Det är den kontroll som görs, säger Östman.

Takilant startade kontot i Nordea under 2011 och de 30 miljoner dollar som fanns där är nu tagna i förvar av åklagare.

TT: Ni har aldrig fattat några misstankar kring kontot innan?

– Nej.

TT: Var Telia Sonera på något sätt inblandat i öppnandet av det här kontot?

– Jag kan inte svara på det. Det pågår en utredning just nu, säger Östman.