När Vikram Pandit plötsligt meddelade sin omedelbara avgång i tisdags överrumplades Wall Street.

Vd:n uppgav visserligen att han lämnade posten frivilligt, men ihärdiga rykten talar om motsatsen.

Det handlar om att Vikram Pandit hamnat på kollisionskurs med styrelsen och ordföranden Michael O'Neill lagt sig i för mycket. Det figurerar uppgifter om att ledningen tappat tålamodet när Citigroup kuggades i centralbankens senaste stresstest. Och det ryktas om att Vikram Pandit helt enkelt var för sammankopplad med finanskrisens allra mörkaste dagar för att kunna återupprätta en aura av framgång kring Citigroup.

Oavsett vad som är sant får Vikram Pandit sägas ha gjort ett ganska gott jobb. Det var inte perfekt - banken har exempelvis tappat gentemot konkurrenter - men den grovstädning som han förväntades göra har också blivit av.

Vikram Pandit kom till Citigroup 2007, precis när banken börjat blöda på grund av handeln med bolåneförsäkrade värdepapper. Han tog strax därefter emot två statliga nödlån på totalt 45 miljarder dollar, splittrade företaget i två delar - en som ruvade på de värdefulla tillgångarna, en som satt med de dåliga - och krängde av de sämre. Han betalade tillbaka pengarna till staten och har sett till att Citigroup, som bara några år tidigare slogs för sitt liv, har visat plussiffror i 13 av de senaste 14 kvartalsrapporterna.

Det är svårt att komma på saker som vi kunde ha gjort annorlunda.

Vikram Pandit, Citigroups vd fram till i tisdags, till Bloomberg.

Även om dagens Citigroup inte är vad det en gång var, och tusentals personer har fått lämna sedan krisen slog till, så är banken tillbaka på fast mark och redo att sätta fart framåt. Ytterligare en aktör som befinner sig i liknande position är Wells Fargo, till viss del även JP Morgan Chase.

Andra företag har inte kommit lika långt.

Även om rapportfloden rymmer flera tunga miljardvinster så fortsätter flera finanshus att försöka finna stabilitet efter krisen. Det skrivs miljardöverenskommelser kring stämningar, lanseras sparpaket och sparkas tiotusentals anställda. Dessutom biter sig aktierna fast på låga nivåer samtidigt som bankerna är fortsatt väldigt försiktiga med att ens ta de minsta risker.

Goldman Sachs visade exempelvis i fjol upp ett ovanligt minusresultat sedan man pressats av den ekonomiska oron. Det finns fortfarande frågetecken kring företagets möjligheter att hantera nya kriser, och man påpekar själv att risktagandet just nu är väldigt lågt.

Ett särskilt problembarn finner vi annars i Bank of America. Finansaktören har länge varit ansatt kring hur man agerade på bolånemarknaden och har fått se stämningarna rulla in. Många av dem har ännu inte fått någon lösning.

• LÄS MER: Här får finansvalparna stryk

Allra senast tvingades banken också pytsa ut 2,4 miljarder dollar sedan man ska ha vilselett aktieägarna rörande köpet av Merrill Lynch - en affär som gjordes bara dagar efter att Lehman Brothers föll den 15 september 2008. Vid tillfället hade styrelsen kännedom om att övertagandet skulle slå extremt hårt mot räkenskaperna - något man däremot inte uppgav för aktieägarna som röstade om affären. Strax efter affären tvingades banken ta ett nytt nödlån.

Bank of America har svårt att få fart på tillväxten och är nu i full färd med att förverkliga ett sparpaket för 8 miljarder dollar som ska ge 30 000 anställda foten. Trots det ökar utgifterna. Banken, som har sålt av tillgångar för över 50 miljarder dollar sedan krisen slog till, flaggar nu också för att det kan bli tal om ökade miljardförluster när man försöker sälja av delar i sin problemfyllda bolåneportfölj till statliga Fannie Mae.

JP Morgan Chase har visserligen visat styrka och levererat stora miljardvinster. Men bolaget är ett annat exempel på en annan aktör som nyligen hamnat i trångmål till följd av finanskrisen.

I mars 2008 slukade man investmentbanken Bear Stearns. Nu har JP Morgan Chase stämts sedan anställda inom Bear Stearns medvetet ska ha lurat kunder genom att förpacka och sälja värdepapper som man visste var, eller riskerade att bli, värdelösa. Miljardstämning är att vänta trots att lurendrejeriet utspelades innan JP Morgan Chase klev in i företaget.

Ända sedan krisen slog till 2008 har det höjts röster för att bankerna fått fortsätta lite som de vill, att regleringen varit för slapp. Den stora reformen Dodd-Frank håller visserligen fortfarande på att implementeras, men i en väldigt urvattnad variant jämfört med grundförslaget.

• LÄS MER: Delstaten New York stämmer storbank

Trots att den amerikanska centralbanken dessutom genomfört flera stresstester av Wall Streets största aktörer - och merparten av dem fått godkänt - är oron stor att bankerna ännu är för stora för att falla. Och den oron är befogad.

Om något har bankerna nämligen blivit ännu större än sedan krisen slog till.

Mot slutet av 2011 hade exempelvis de fem största bankerna - Bank of America, Citigroup, Goldman Sachs, JP Morgan Chase och Wells Fargo - tillgångar på över 8500 miljarder dollar. Summan, som motsvarar cirka 56 procent av storleken på USA:s BNP, var 43 procent högre än fem år tidigare.

Att bankerna ännu ses som orosmoln blir också tydligt om vi tittar på kostnaden för att försäkra sig mot att de tvingas ställa in betalningarna. Notan är runt 20 gånger högre än jämfört med sommaren 2007.

Populära quiz på nliv.se: