Sagan om de isländska finansmännens världserövringar lär det talas om många år framöver.
Från att ha varit en liten fiskenation i Europas periferi försökte islänningarna plötsligt bygga upp imperier runtom i norra Europa inom handel, finans, transport och underhållning. Erövringslustan hade inga gränser. Genom att köpa, byta med varandra, och låna mer gick det att fortsätta köpa.
Tills det plötsligt tog slut.
I desperata försök att åtminstone rädda kvar någonting vräker de tillgångar över bord. Allt från nordiska banker till brittiska fotbollslag säljs av. En del tillgångar, som flygbolaget Sterling, överlever inte alls. Annat måste slumpas bort på en ekonomisk världsmarknad till antalet tillgångar till salu vida överstiger likviditeten.
Av den isländska börs som nyligen trädde in i OMX nordiska samarbete återstår några få spillror.
De finansmän som för något år sedan hyllades på den lilla ön, drabbas nu av den isländska vreden. På väg ut från ett av många krismöten möttes finansplayboyen Jón Ásgeir Jóhannesson, chef för kapsejsade Baugur, av en kanonad av snöbollar. De forna börskungarna får nog vara glada så länge det inte blir värre än så.
Samma sak gäller de politiskt ansvariga som underblåst expansionen, för att därefter sitta och bluffa om rysk hjälp.
Jón Ásgeir Jóhannesson och regeringen, som tagit över landets banker, diskuterar nu möjligheten att byta aktier mot friska pengar. Det innebär att isländska staten blir delägare i kända brittiska detaljhandelskedjor som House of Fraser och Hamleys.
Vanliga islänningar får se sina tillgångar rasa i värde med en krona i fritt fall, samtidigt som skulderna ofta återfinns i utländsk valuta. När de nu förlorar sina välbetalda jobb i den upp- och sönderblåsta finansindustrin återstår oftast att återgå till fiskeriet - eller helt enkelt lämna ön.
