Det är nu andra veckan som Nasdaq OMX erbjuder handel i Oslobörsens 25 mest omsatta papper. På tisdagen uppgick omsättningen till runt 2,5 miljoner norska kronor, eller mindre än en tiondels procent av den totala handeln.
- Det har varit en lugn start, även om omsättningen igår var nästan 150 procent större än förra veckan. Dock är det för tidigt att se några tydliga trender och vårt mål är fortfarande att ta 5 procent av omsättningen inom ett år. Hittills går det enligt förväntningarna, säger Carl Norell.
Oslobörsen, som är i begrepp att lämna det nordiska börssamarbetet och istället knyta band till London, svarade förra veckan med att sänka sina handelspriser, en revision som får effekt 1 maj. Lägre handelsposter och fler avslut – inte minst till följd av de kraftiga kursrasen – har gjort handelskostnaden per volymenhet dyrare för mäklarhusen.
- Vi är fortfarande mycket konkurrenskraftiga och erbjuder handel i Norska bolag till lägre priser än Oslo Börs, replikerar Carl Norell.
Börsernas prismodeller är som regel svårbegripliga – inte helt olikt mobiloperatörernas snårskog av tillsynes vilseledande abonnemang, åtminstone så som de såg ut i avregleringens omedelbara kölvatten.
Både Stockholm och Oslo tillämpar flera parallella prislistor, som beroende på mäklarhusens handelsvanor ger drastiskt olika prisbilder. Olika kombinationer av fasta månadsavgifter, fasta avgifter per avslut samt rörliga volymbaserade tillägg resulterar i prisskillnader på hundratusentals kronor. Valet ligger hos kunden som i regel får välja bort fasta avgifter på bekostnad av högre rörliga, eller tvärtom.
För fullständiga priser, se Oslobörsen och Stockholmsbörsen.
Att jämföra börsernas handelskostnader är dock att beträda minerad mark då totalkostnaderna utöver uttalade priser styrs av likviditet, överföringshastigheter, teknikkostnader, avslutsrapportering och andra mer eller mindre lättavräknade faktorer. Som konsekvens är det tunnsått med objektiva och användbara jämförelser.
Det bästa sättet, menar en person med insyn i branschen, är att helt enkelt handla på flera ställen och i efterhand stämma av de faktiska kostnaderna.
