”Vi kommer att få se ett förhandlingsspel mellan Riga, IMF och EU”, sade han.

Att Anders Borg gjort uttalanden rörande Lettlands budget tycker SEB-ekonomen inte var konstigt eftersom den svenska finansministern representerar EU under ordförandeskapet. EU som redan utbetalat 2,2 av de 3,1 miljarder euro man utlovat i ett räddningspaket, men planerar att betala ut ytterligare 0,7 miljarder till landet i år. Även IMF har betalat ut större delen av det utlovade krispaketet.

Den stora summan som återstår att utbetalas till Lettland är ett paket på 1,8 miljarder euro från de nordiska länderna, som väntas utbetalas under 2010. Anders Borg uttalar sig även i egenskap av finansminister för ett av de länderna.

Då SEB-ekonomen inte förväntar sig en slutgiltig budgetomröstning förrän i december, efter ett första förslag i slutet av oktober, tror han det finns risk för valutaoro innan beslutet är klubbat. Han konstaterar samtidigt att det kommer att behövas ytterligare budgetnedskärningar under 2010.

”På kort sikt är det inte akut med stöd, men det kommer att behövas på sikt, dessutom är det diplomatiskt viktigt att nå en överenskommelse”, sade Mikael Johansson och påpekade att landets Folkparti, som nyligen röstade emot ett förslag om fastighetsskatter, börjat arbetat fram ett nytt förslag efter att Anders Borg varit ute och talat.

Lettlands centralbank, som förlorade en tredjedel av valutareserven tidigare i år när man försvarade peggen mot euron, har nu återställt reserven till närmare 7 miljarder dollar.

Dock är interbankräntorna i alla länder i Baltikum höga i jämförelse med Euribor till följd av risken att peggarna spricker. I Lettland har dock räntan letat sig ned från 30 procent tidigare i år till nivåer kring 15 procent.

Även CDS-spreadar har kommit ned, bland annat som ett led i ökad riskaptit, i Lettlands fall från 1000 punkter till 500 punkter. Detta indikerar samtidigt att risken för betalningsinställelse minskat för landet.

”Vi tror inte det kommer att ske att något land ställer in betalningarna”, sade Mikael Johansson.

SEB:s huvudscenario är att ländernas valutapeggar håller, bland annat till följd av fortsatta lånestöd från EU och IMF samt starkt folkligt stöd för fasta växelkursregimer. Dessutom är det svårt att spekulera mot valutorna. Risken som finns är dock ökad politisk osäkerhet samt ökad social oro. Bollen har dock kastats från IMF i Washington till Baltikum, som Mikael Johansson uttryckte det.

De gröna skotten som setts i världsekonomin har även setts i Baltikum, främst i Estland, men även i Lettland och Litauen. Länderna väntas även uppvisa överskott i bytesbalansen under de närmaste åren, främst till följd av kraftigt minskad import. Tidigare har dock importtrycket varit alldeles för högt och Lettland slog för några år sedan i det närmaste världsrekord i bytesbalansunderskott, då man hade en negativ bytesbalans på närmare 30 procent av BNP.

”Det är inte direkt ett världsrekord man vill ha och importen finansierades med pengar från Kungsträdgården”, konstaterade Mikael Johansson.

En anledning till att läget ser bättre ut i Estland än övriga två baltekonomier är att man där började anpassningen tidigare och att man sparade en buffert. Dessutom är landets ekonomi mer öppen och består till 75-80 procent av export medan samma siffror för Litauen respektive Lettland är 60 samt 40 procent.

Att Litauens nedgång blev så kraftig som den blivit överraskade SEB. Landet är sist ut i den baltiska anpassningen och har fått se ett BNP-fall på 19 procent på två år. Ytterligare lönesänkningar väntas och arbetslösheten väntas toppa på 16 procent under 2011, jämfört med dagens 14 procent. Elpriserna väntas också stiga med 20-30 procent efter att kärnkraftverket Ignalina stängs i vinter, vilket pressar upp inflationen. I Lettland väntas arbetslösheten toppa på 20 procent.

De interna devalveringarna behöver fortsätta för att ländernas konkurrenskraft ska återhämtas. Fundamentalt, efter reala effektiva växelkurser, verkar valutorna 15-25 procent övervärderade, enligt SEB. Alltså inte 30 till 50 procent som har hörts på vissa håll.

”Skulle det ske en devalvering skulle den vara kontrollerad och EU skulle inte ställa sig bakom en devalvering på mer än 15 procent”, tror Mikael Johansson.

Gällande framtida EMU-inträde för Baltikum-länderna tror SEB att det är 50/50 för Estland om de ska klara av att uppnå kraven för EMU-inträde redan till 2011.

”Det rör sig om tiondelar för budgetunderskottet om de klarar av att hålla det under 3 procent av BNP. Tack vare privatiseringar och skattehöjningar kan de komma att klara målet, problemet är dock att landet inte vill skära mer i sociala försäkringar samt att det snart är kommunala val.

Litauen som har som inofficiellt mål att gå med 2012 kommer nog inte klara av att uppnå kraven förrän 2014. Även Lettland väntas klara av sitt mål för inträde i den monetära unionen 2014.

”Det bärande syftet från EU gällande räddningspaketen verkar vara att få länderna med i EMU”, sade Mikael Johansson.