Rekordåret var 2009 då Ekobrottsmyndigheten åtalade 14 personer för antingen insiderbrott eller grovt insiderbrott. Och hälften så många, sju tilltalade, fälldes för insiderbrott eller grovt insiderbrott.
Men statistiken är missvisande. För i Ekobrottsmyndighetens siffror över dömda personer ryms domar från både tingsrätten och hovrätten. Så i vissa fall kan det handla om samma tilltalad som bokförs två gånger för samma brott.
Näst flest åtal väcktes 2007 då elva personer åtalades, 2006 handlade det om sju personer och 2008 om sex personer. Hittills i år har ingen åtalats för insiderbrott eller grovt insiderbrott.
Men det har kommit en fällande dom i år: en hovrättsdom mot en person som handlar om en gammal tingsrättsdom från ett tidigare år som har överklagats.
Under det första året i Ekobrottsmyndighetens sammanställning, 2006, meddelades det fällande domar mot totalt fyra tilltalade, 2007 var siffran för fällande domar uppe på fem och 2008 var det två tilltalade som fälldes för insiderbrott eller grovt insiderbrott.
De två huvudåtalade i insiderhärvan döms till två års fängelse för grovt skattebrott. Hela insiderdelen i åtalet ogillas dock av tingsrätten. Enligt Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet är insiderbrott mycket svåra att bevisa och i den här typen av mål får man räkna med ett antal ogillande domar.
– Två års fängelse för grovt skattebrott är ändå ett kännbart straff, säger han till TT.
Lars Korsell, som är chef för enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet på Brottsförebyggande rådet, tycker ändå att rättsväsendet tagit hyfsat stora kliv framåt när det gäller insiderbrott. Enligt honom upptäckts, anmäls och utreds det fler fall nu än för runt 10 år sedan.
På frågan om beviskraven är för höga i insidermål svarar han TT:
– Jag tycker att de ska vara höga, det är en rättssäkerhetsfråga. Man måste tyvärr acceptera att det är svårt att bevisa brott i en komplicerad ekonomisk struktur.
