De centrala ingredienserna är inflation, snabb kreditexpansion och en bunden valuta.
- Det finns många likheter med Sverige kring 1990. Hög inflation - Baltikum har en inflation på över 10 procent - valutan är peggad till euron och utlåningen sker i stor utsträckning i utländsk valuta, säger Göran Collert.
Swedbank har drygt 76 miljarder kronor utlånade i Estland, närmare 60 miljarder i Lettland och 54 miljarder i Litauen. Totalt 190 miljarder kronor, vilket innebär att Swedbank har 16 procent av den totala utlåningen i Baltikum.
SEB lånar ut 43 miljarder kronor i Estland, 36 miljarder i Lettland och 64 miljarder i Litauen, totalt 143 miljarder kronor.
De ekonomiska obalanserna anses av bedömare vara störst i Lettland samtidigt som Litauen ses som den mest stabila marknaden i Baltikum. Det innebär att SEB, som har närmare häften av den baltiska utlåningen i Litauen, har en mindre riskfylld exponering.
Det har länge spekulerats i att de baltiska ekonomierna kommer tvingas släppa sin koppling till euron vilket skulle leda till en kraftig devalvering av de baltiska valutorna. Det skulle i sin tur bli ett hårt slag mot baltiska hushåll eftersom många har sina lån i euro.
- Det var ju kronans fall som blev de svenska bankernas fall 1992. Även om kunden har valutarisken återstår bara för banken att ta förlusten när kunden inte kan betala eller säkerheten inte räcker till säger Göran Collert som också understryker att förloppet kan bli mycket snabbt.
- Man ska komma ihåg att SEB tillhörde världens lönsammaste banker två år i rad innan det smällde i Sverige. Cirka 12 procent av utlåningsvolymen gick förlorad under den svenska finanskrisen och det säger en del om vad som står på spel i Baltikum, säger han.
På börsen har SEB och Swedbank tagit betydligt mer stryk än Handelsbanken och Nordea, vilket pekar på marknadens oro för läget i Baltikum.
- Jag skulle säga att en halvkrasch är inprisad, säger en analytiker som E24 talat med.
- Det som är så svårt att överblicka är vad som skulle hända om vi får en riktig krasch i Baltikum. När det kraschade i Sverige på 1990-talet, skrev man av upp emot 15 procent av hela låneboken under tre år. Och har man då nästan 200 miljarder (Swedbank, reds anm) skulle det innebära ända upp till 30 miljarder kronor, och det är väl ett worst case scenario, säger en analytiker som E24 talat med.
Swedbanks egen prognos är att man kan tvingas skriva av knappt 1 procent i år och kanske drygt 1 procent nästa år. Men marknaden har prisat in mer än så.
-Vi tror att både bankerna nästa år kan förlora upp till 3 procent av lånen man har i Estland och Lettland, och 1 procent av lånen i Litauen. Då ska man komma ihåg att SEB har mindre exponering i absoluta tal än vad Swedbank har, säger en analytiker till E24.
