I november förra året gick fastighetsbolaget Dagon ut och meddelade att man planerar att genomföra en kontantemission på drygt 110 miljoner kronor till skånska finansprofilen Sten K Johnson.

Emissionen motsvarar drygt 10 procent av röster och kapital i Dagon efter emissionen, som genomförs till kursen 48 kronor per aktie, det vill säga 2 kronor över dåvarande aktiekursen.

Men nu, två månader senare, har aktiekursen stigit 26 procent, vilket innebär att avtalet inte ser lika bra ut för existerande aktieägare, som blir utspädda.

- I vårt fall var det här det bästa vi kunde göra. Vi pratade med Swedbank och deras bedömning var att kursen på 48 kronor var väldigt attraktiv för bolaget, säger Dagons vd Roger Stjernborg Eriksson.

Dagon är inte ensamt om att föredra emissioner som riktas till en eller ett antal investerare utifrån, framför företrädesemissioner där samtliga befintliga aktieägare bjuds in.

Statistik från Stockholmsbörsen visar att riktade emissioner stod för 72 procent av det totala emissionskapitalet, inklusive företrädesemissioner, under krisåren 2008 och 2009 på First North.

Och situationen är inte mycket annorlunda på Aktietorget och NGM. Värt att notera är att företrädesemissionerna blev betydligt vanligare på First North i takt med att krisen förvärrades under 2009.

Argumenten för att använda sig av riktade emissioner är att det är billigare och går snabbare. Bolagen behöver inte gå ut till samtliga aktieägare med ett prospekt eller informationsmemorandum som sätts ihop av en dyr finansiell rådgivare.

Problemet - när riktade emissioner blir mer regel än undantag - är att existerande aktieägare blir utspädda. Och på föreningen Aktiespararna är man kritisk.

- Möjligheten att använda sig av riktade emissioner missbrukas. En riktad emission är ett tydligt avsteg från den likabehandling som står inskriven i Aktiebolagslagen, säger Aktiespararnas vd, Günther Mårder.

- Vi säger att det får ske i undantagsfall när man bedömer att en företrädesemission inte är möjlig.

För att riktade emissioner ska gå igenom krävs att aktieägare med minst två tredjedelar av rösterna på stämman är positiva till förslaget. Men när det gäller kvittningsemissioner, riktade emissioner som innebär att fordran på bolaget omvandlas till aktier, ser aktieägarna oftast ingen reell möjlighet att säga nej.

- Kvittningskursen brukar ofta vara lägre än rådande börskurs och ofta är närstående personer inblandade. Samtidigt är det svårt för aktieägarna att argumentera mot en kvittningsemission. Man får höra att risken finns att lånet dras tillbaka vilket skulle innebära en finansiell kris för bolaget, säger Günther Mårder.

Dessutom är insynen dålig.

- Aktieägarna har ingen möjlighet att gå in och se avtalen eftersom det är affärshemligheter. Ibland är det också omöjligt att hitta lånen i balansräkningarna.

Insight Energy, listat på Nordic MTF, har till exempel riktat kvittningsemissioner till sin egen storägare, brittiska LupusCo Holding, med anledning av lån som inte syns i Insight Energys balansräkning.

I slutet av december emitterade Insight Energy nya aktier för att kvitta en fordran på 2,7 miljoner som Lupus-gruppen ska ha haft på bolaget

Det är ganska krångligt att förklara hur fordran uppstod, men enligt Insights vd Rikard Akhtarzand, förvärvade Insight Energy 91 procent av krisande DTG Sweden i januari 2009. Storägare i både Insight Energy och DTG är Lupus-gruppen.

Innan dess - under hösten 2008 - lånade Lupusgruppen ut pengar till DTG Sweden för att stötta verksamheten. I december 2008 förvärvade DTG Sweden också ett antal portföljbolag av Lupus via en apportemission.

Fordran ska ha alltså ha hamnat i Insight Energy-koncernen i samband med transaktioner med närstående.

Samtidigt syns denna fordran inte i balansräkningarna för andra och tredje kvartalet 2009.

- Det kan bero på att vi bara har redovisat moderbolaget. I och med att vi är på Nordic MTF behöver man inte redovisa alla dotterbolagen och hur skulderna ser ut, säger Rikard Akhtarzand till Realtid.

Reglerna för Nordic MTF, i kombination med undantagsregler i årsredovisningslagen för mindre bolag, gör det möjligt för de listade bolagen att inte upprätta koncernredovisning i delårsrapporterna skriver Realtid.

Om fordran uppkommer kort efter årsskiftet och löses via en kvittningsemission innan nästa årsskifte, behöver fordran alltså aldrig hamna i det listade bolagets redovisning.