LÄS MER: "SEB lägger ribban högt"

Igår kom Nordea och Swedbank med delårsrapporter. Tidigare i veckan har Handelsbanken och SEB presenterat sina resultat. Och det handlar om stabila miljardvinster över hela linjen trots oron ute i Europa och begynnande lågkonjunktur i Sverige.

Under andra kvartalet tjänade giganten Nordea 1 099 miljoner euro (9 340 miljoner kronor). Det var en ökning med 6 procent jämfört med första kvartalet.

Under första halvåret 2012 har Nordea tjänat, efter skatt, uppåt 14 miljarder kronor (siffran beror på vilken eurokurs som används eftersom Nordea redovisar i euro.)

Swedbank har under samma period dragit in nära 6,6 miljarder kronor.

Handelsbanken ligger strax över den nivån och SEB något under.

– Andra kvartalet har varit stabilt trots en stökig omvärld, sade Swedbanks koncernchef Michael Wolf och lät ungefär som sina konkurrenter.

Svenska politiker, Finansinspektionen och Riksbanken är naturligtvis nöjda. Inte bara för att det går bra för bankerna utan för att goda vinster kan användas för att öka bankernas egna kapital.

Den finanskris som är inne på sitt femte år har störtat banker ner i avgrunden och tvingat skattebetalare att ta smällen och stater att öka sin statsskuld. Så har det sett ut i Europa.

För att öka europeiska bankers motståndskraft ska nya så kallade kapitaltäckningsregler införas. Bankerna måste ha en större andel eget kapital som ska tjäna som krockkudde vid förluster och sämre tider.

Därför har ansvariga politiker och allmänhet över hela Europa reagerat med stor irritation när finanssektorn delat ut bonusar till cheferna och stor aktieutdelning till aktieägare. Istället för att öka sitt egna kapital.

Nu ska bankerna tvingas ha större andel eget kapital. I Sverige har dessutom myndigheter och ansvariga politiker bestämt att kapitalkraven ska vara extra höga. Motivet är att den svenska finanssektorn är mycket stor i förhållande till landets hela ekonomi (BNP).

Goda vinster hos bankerna betyder att de har möjlighet att bygga upp sin egen krockkudde.

Baksidan av myntet är naturligtvis att vinsterna kommer någonstans ifrån. Höga marginaler på tjänster och lån har debatterats livligt under våren. Inte minst bolånen har varit i fokus.

Handelsbanken har, enligt banken själv, en nettoförtjänst på sina bolån på 30-40 punkter (30-40 hundradels procentenheter). Är det mycket?

Det kanske finns andra tjänster som kostar desto mer men som undgått det mediala sökarljuset.

– Vi tar nu rätt betalt för risk och lån, sade Swedbanks vd Michael Wolf när han presenterade delårsrapporten.

Rätt betalt betyder att både hushåll och företag får betala mer. Bankdirektören anser att det bidragit till en sundare lånevärld. Ansvariga myndigheter är nöjda med att bankernas buffertar blivit bättre.

Inom euroområdet har flera bankers möjligheter att finansiera sig på marknaden försämrats när deras balansräkningar försämrats. Istället har dessa banker fått låna av ECB (Europeiska centralbanken).

Svenska banker har haft goda möjligheter att finansiera sig på de internationella kapitalmarknaderna, skrev Riksbanken i sin senaste Penningpolitisk rapport som kom för två veckor sedan.

”Den senaste tidens problem inom den europeiska banksektorn har alltså inte påverkat svenska banker nämnvärt”, sammanfattade Riksbanken.

Men det finns fler problem i finanssektorn. I kölvattnet på skandalen kring Liborräntan i England har diskussionen blåst upp om hur vi i Sverige sätter motsvarande referensränta, Stibor.

Det är viktigt med en fungerande referensränta i samhällsekonomin eftersom många avtal skrivs utifrån den räntan. I Storbritannien har Liborräntan manipulerats av bankerna.

Bankföreningen och Riksbanken ska se över hur Stibor fungerar. Det välkomnas av både Michael Wolf och Nordeas koncernchef Christian Clausen.

– Det är mycket viktigt att ha en effektiv och transparent referensränta, säger Michael Wolf.

– Det som hänt med Liborsystemet får inte hända. Det ska vara en transparent ränta, kommenterar Christian Clausen.

Han pekar på att Stibor är en viktig del av den finansiella infrastrukturen, ”vi har inte sett några konstigheter” men det är bra att systemet ses över.

Riksbanken har också påpekat att det inte sett något konstigt med hur Stibor fungerat men att det ändå är dags för en översyn.

– Stibor är en räntebas som används i många avtal. Om den ska vara funktionell måste den vara trovärdig och rimligt enkel att förstå, sade Pär Boman, koncernchef i Handelsbanken tidigare i veckan.

Som vanligt visar Handelsbanken bäst avkastning. Deras räntabilitet på eget kapital var under andra halvåret 14 procent med Swedbank strax efter på 13,5 procent.

LÄS MER: "Högre vinst för Handelsbanken"