Klockan är åtta en vardagsmorgon i november. Solen som just gått upp letar sig fram mellan mörka moln och utsikten över vattnet mot Tantolundens kolonilotter är slående.
Morten Knoop Sejnæs och Anna Maria Lindqvist har bott i den nybyggda tvåan på Liljeholmskajen i drygt två veckor.
Tack vare finanskrisen och det stopp i byggsektorn som den medfört kommer de kunna äta frukost med vattenutsikt i minst två år till och slipper dessutom vakna av borrmaskiner och hammarslag. Sälj- och byggstarten för de 22 våningar höga bostadsskrapor som JM ska bygga vid kajen precis framför deras hus har skjutits åtminstone ett år fram i tiden.
Det är de goda nyheterna för det unga paret. Marknadssituationen känns förstås mindre rolig ur perspektivet att bostadspriserna är på väg ned och föll med 9 procent för bostadsrätter i Storstockholm i oktober. Men då, vid säljstarten för vip-kunder i augusti 2007 var läget ett helt annat.
När erbjudandet om en lägenhet i huset på Sjöviksvägen kom, tvekade de inte. De såg det som en klockren väg in på bostadsmarknaden i Stockholm.
– Vi såg det främst som en investering. Det var inte ens säkert att vi skulle flytta in. Erbjudandet var som att vinna på lotto. Priset låg en miljon under motsvarande lägenhet på andra sidan vattnet, säger Morten Knoop Sejnæs.
De betalade 2,5 miljoner för tvåan på 62 kvadratmeter. Planen är att lägga ut lägenheten till försäljning om något år, innan den storslagna utsikten reduceras till en eventuell sjöglimt från ena sidan av balkongen. De vill egentligen bo mer centralt.
– Men om priserna stupar kommer vi förstås inte att sälja.
Den ursprungliga planen för Liljeholmskajen var att hela området med 3 000 lägenheter skulle vara färdigbyggt 2012. Men med det plötsliga stopp som skett i lånemaskineriet blir en stor del av Stockholms bostadsbyggande försenat.
– Alla tokstoppar byggandet, sam-tidigt som vi har en historiskt stor inflyttning till regionen. Min uppskattning är att branschen bara påbörjar 2 000 lägenheter i Stockholmsområdet i år. 2009 blir det närmare noll, säger Håkan Falk, chef för HSB Bostad i Stockholm.
Det skulle innebära att bostadsbyggandet rasar med 75 procent i år, jämfört med 2007. Vändningen har kommit plötsligt. I en genomgång som tidningen Byggvärlden gjorde så sent som i början av september uppgav tretton stora aktörer att de tillsammans behövde anställa över 1 300 personer bara under resten av 2008.
– Jag tycker att frågan om den vikande konjunkturen i byggbranschen har blivit lite väl upphaussad i medierna, sade NCC:s personal-direktör då.
Två månader senare meddelar NCC att totalt 1 700 personer varslas. JM lämnade ett par veckor tidigare en katastrofrapport och besked om storvarsel och Skanska flaggade för att det är på väg. Alla hänvisar till tvär-niten på bostadsmarknaden.
HSB:s prognos var att påbörja 800 lägenheter i Stockholmsområdet 2008. Nu stannar det på runt 280. Och nästa år blir det inga säljstarter av nya projekt, om inte det finansiella läget förbättras.
Situationen ser likadan ut hos övriga stora byggbolag. Konsumenterna kommer på visningarna, men nybokningarna har bromsat in kraftigt. HSB Stockholm har under hösten sålt ungefär hälften av vad de skulle behöva, uppger Håkan Falk. Dessutom får de varje månad, för varje 20–25 lägenheter som nybokas, tillbaka 25–30 av tidigare bokade lägenheter.
– Det beror uteslutande på att man inte får den belåning man blev lovad för tio månader sedan, eller att kundernas nuvarande boende inte går att sälja, säger Håkan Falk.
Däremot tror han att de kunder som bokar sig nu, som fått lånelöfte med de nya tuffa villkoren, i hög grad kommer genomföra sina köp.
Även Skanska har helt stoppat nya projekt. Bolaget är också väldigt restriktivt med markförvärv, ett av de tidigaste stegen i byggprocessen, uppger Peter Svensson, chef för Skanska nya hem i Stockholms län.
Och det är inte bara kundernas finansiering som är problemet. JM har liksom många andra aktörer i sektorn även problem med den egna finansieringen. I Stockholm byggstartade JM endast 23 bostäder under det tredje kvartalet jämfört med 414 året innan. Det fjärde kvartalet har JM inte startat ett enda.
– Bankerna har problem med sin refinansiering och är allmänt försiktiga med sina balansräkningar. Detta innebär en tröghet för JM att få projektfinansiering i rätt tid till rätt pris, säger finanschefen Claes Magnus Åkesson.
Än så länge har räntesänkningar och regeringens stabilitetspaket inte gett någon större effekt, men han bedömer att det kommer att lätta.
Även i småhusindustrin har varslen duggat tätt sedan sensommaren. TMF, Trä- och möbelindustri-förbundet, spår nu att småhusbyggena rasar med 40 procent till 7 000 nästa år.
I Täby norr om Stockholm ågår slutarbetet på en naturnära lyxvilla med jättealtan. Köparfamiljen ska flytta in om tio dagar och plattsättare, snickare och rörmokare har en intensiv vecka framför sig. Royne Hultman är arbetsledare och en av ägarna till LMR Bygg och fastighets AB som sköter bygget för trähustillverkaren Willa Nordic med 20 procent av försäljningen i Stockholmsområdet.
– Vi märkte att det var något på gång redan för ett halvår sedan. Vi fick färre uppdragsbokningar. Nu har marknaden helt kollapsat.
Bolaget har 44 anställda. Royne Hultman och hans partners försöker styra över till så kallade rot-jobb (reparation, ombyggnad, tillbyggnad) för att rädda jobben. Willa Nordic har redan varslat 34 av 89 anställda.
Plattsättaren Michaela Wängelin är en av LMR:s senast anställda. Den här novemberförmiddagen sätter hon skiffergrått kakel utanför bastun i källarvåningen i Täbyvillan.
När hon tog studenten från byggprogrammet för bara drygt ett år sedan var den ljusnande framtid hennes. Arbetskraftsbrist var branschens största problem ända fram till i sommaren 2008.
– Det är lite oroligt att byta jobb när det går nedåt.
LMR startade 1989 och överlevde fastighetskrisen i början av 90-talet.
– Skillnaden då var att krisen kom ur vår egen marknad. Nu känns det så globalt och komplext. Vi vet inte vad som händer med lilla Sverige, säger Royne Hultman.
Nej, ingen vet exakt vad som kommer att hända i Sverige. Hela världens oro, finanskrisens djup och långvarighet, är också byggsektorns akilleshäl.
De flesta branschfolk och bedömare som SvD Näringsliv pratar med, tror inte att situationen blir lika illa som i början på 90-talet då bostadspriserna drogs med i fastighetsfallet och 56 000 i branschen miste jobben. Men flera tusen personer har redan varslats och om kreditkrisen blir mer allvarlig kan utsikterna förvärras.
– Vi har väldigt lite kontroll den här gången. Kapitalmarknaden är global och den kommersiella fastighetsmarknaden är integrerad i den. Konsekvenserna kan bli större den här gången, det vet vi inte, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH.
Ett stort varningstecken, menar han, är att hela den globala fordonsindustrin står och gungar. Det är inte bara byggjobb och annan relaterad industri som är i fara. Samtidigt som bostadsbyggandet ligger på is är nettoinflyttningen till Storstockholm den högsta sedan slutet på 60-talet. Förra året ökade regionens invånarantal med 15 300 och enligt Boverket finns inget som tyder på att det vänder.
Snart ska stora kullar tidiga 90-talister också ut på bostadsmarknaden.
”Bostadsbyggandet under perioden 2009–2011 kommer vara betydligt under vad som krävs för att upprätthålla en oförändrad boendestandard. Det är rimligt att tro att bostadssituationen kommer att bli än mer ansträngd, inte minst i storstadsregionerna”, skriver Boverket i sin oktoberrapport.
Stellan Lundström tror inte att dagens kraftigt bromsade nybyggande orsakar någon krissituation på Stockholms bostadsmarknad. Åtminstone inte på kort sikt.
– Det finns alltid en reserv att tränga ihop sig i existerande bestånd och utnyttja fritidshus. Men om det skulle dra ut på tiden i tre–fyra år blir det bekymmersamt när flyttkedjorna slutar fungera och bostadsmarknaden stannar av.
Branschaktörerna är förstås livrädda för en riktig kollaps och kämpar nu för att politikerna ska rikta blickarna mot just mot deras bransch. HSB krävde i ett brev till regeringen den 20 oktober ”ett kraftfullt krispaket” och förslog bland annat slopad byggmoms, slopad flyttskatt samt miljöhuspremier.
Även TMF har skickat brev till bostadsminister Mats Odell och varnar för en svår bostadsbrist.
– De som hamnar i kläm är äldre, yngre och asylsökande. I valrörelsen 2006 var det arbetsmarknaden som blev knäckfrågan. 2010 tror vi att det blir bostadsmarknaden, säger Daniel Wennick, näringspolitiskt sakkunnig vid förbundet.
Många talar sig varma för ett återinfört rot-avdrag, det vill säga skatteavdrag för ombyggnader i bostaden. Det skulle få en omedelbar effekt och finansminister Anders Borg har tidigare uttryckt sig positivt om att återinföra avdragen vid behov.
Men fär att få igång mer än en konstgjord andning måste den komplicerade finansieringsknuten lösas.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist spår att vi har en utmanande väg framför oss då den globala kreditmarknaden måste bantas ned och konsolideras.
– Jag tror att det dröjer ytterligare ett–två år fram i tiden innan vi får se förbättringar på kreditmarknaden. Möjligtvis blir det påtagligt under nästa höst, men det går stegvis. Vändningen blir inte snabb.
