Spanien hade exempelvis det absolut högsta kreditbetyget AAA hos alla de tre stora ratinginstituten så sent som för två år sedan trots att många redan då insåg att landet och dess banksystem var mycket illa ute. Ratinginstituten var i dessa fall ”bakom kurvan” som det heter på finansspråk, där marknaden långt tidigare hade börjat prisa in de växande kreditriskerna.

Betygsänkningarna av Grekland, Spanien och de andra eurokrisländerna har därför uppvisat mycket större dramatik, påminnande om den berömda barnvagnsscenen i filmen Pansarkryssaren Potemkin. Frågan har varit hur många steg nerför trappan betygen skulle studsa och inte minst när de skulle krascha helt – ”default”.

Ratinginstitutens fatala missbedömningar av de sistnämndas kreditvärdighet har bidragit till att skapa en viss allmän oro för alla betygssänkningar. Men det svenska banksystemet är stabilt, inte minst beroende på att de nordiska ekonomierna, som utgör hemmamarknaderna för svenska banker, står starka. Med undantag för ett lite svajigt Danmark.

Men det finns förstås anledning att titta närmare på de faktorer som Moody's lyfter fram som skäl för sin sänkning.

• Det ena gäller beroendet av att finansiera sig på kreditmarknaden och inte via inlåning. En viktig förklaring till detta är ju faktiskt regelverket som säger att låneportföljerna och dess finansiering skall ha en god matchning. Det är det lättare att uppnå via obligationsmarknaden istället för genom inlåning, vilken till sin svenska natur är kortfristig.

• Det andra skälet som Moody's framför är att bankerna har en ”modest” lönsamhet. Detta är mera obegripligt. Jämfört med den riskfria räntan så har de svenska bankerna en mycket god lönsamhet. Och vad gäller banker så är faktiskt hög lönsamhet oftast korrelerad med hög risk. De isländska bankerna hade högst lönsamhet i Europa, och höga kreditbetyg före det att de kraschade, och Lehman Brothers och Bear Sterns hade också de mycket hög lönsamhet och höga kreditbetyg ända tills de gick utför stupet.

• Det tredje skälet är också intressant. Moody's anser att de svenska bolånemarginalerna är väl låga. De flesta kunder inklusive den svenska Finansinspektionen tycker att de är för höga, eller snarare att lönsamheten är för hög. Vad det egentligen handlar om här är att bankerna har en mycket hög lönsamhet för att de har så litet riskbärande kapital allokerat till bolån, runt 0,5 procent eget kapital för Nordea och SHB. Med räntemarginaler på 0,5–0,6 procent och hanteringskostnader på 0,2–0,3 procent så gör det att lönsamheten blir mycket hög. Den låga riskvikten beror på att svenska bostadslån har uppvisat mycket låga kreditförluster, historiskt sett. Den viktigaste förklaringen är ju att kunderna är rejält krokade genom den personliga borgen som är kopplade till lånet.

Men med de, kreditdrivna, höga bostadspriserna så finns det kanske skäl att tro att riskerna faktiskt är högre i denna sektor än vad de historiskt sett har varit.