Kreditförluster på bolån har historiskt varit låga i Sverige. Därför har en del svenska storbanker heller inte tagit höjd för att det kan komma framöver. De flesta har ytterst lite kapital avsatt för varje utlånad krona.

– Vad händer om vi faktiskt får en bobubbla? Ja, då kanske vi inte är fullt så överkapitaliserade som ögat tycker, har SEB:s vd Annika Falkengren tidigare sagt till SvD Näringsliv.

Riksbanken och Finansinspektionen ska därför införa ett golv för bankernas så kallade riskvikter, det vill säga att bankerna ska sätta av mer kapital för sin utlåning till bostäder. Riskvikten på ett lån bestämmer alltså hur mycket kapital en bank måste hålla per utlånad krona. Lägre riskvikter innebär att bankerna sätter av mindre kapital.

De låga riskvikter som svenska banker har är också en bidragande orsak till den snabba kreditexpansionen på bolån i Sverige, eftersom utlåning till bostäder nu är billigare för bankerna än annan utlåning vilket gör bolånen mer lönsamma.

Att bankerna måste öka sina riskvikter på bolån har det pratats om länge. Men nu närmar sig det betydelsefulla förslaget, enligt vissa uppgiftslämnare kommer det redan den här veckan.

Uldis Cerps, som jobbat med förslaget på Finansinspektionen, är fåordig, men säger att ”det kommer inom kort”.

– Vi måste beakta det som händer i omvärlden när vi bestämmer oss om kommunikationen, säger han.

Den bank som har lägst riskvikter i dag är Handelsbanken. De flesta analytiker väntar sig att förslaget blir ett golv på riskvikter på 15 procent. Handelsbanken har i dag riskvikter på bolån på drygt 7 procent. Översatt till kronor och ören motsvarar det ungefär 4 miljarder kronor som banken måste behålla som reserv. De nya kraven kan alltså göra att banken måste mer än fördubbla den siffran.

Mikael Hallåker, chef för investerarrelationer på Handelsbanken, är avvaktande i sina svar. I ett mejl skriver han:

– Banken har en kapitalnivå som innehåller stora buffertar enligt gällande regelverk. Alldeles oavsett vad de slutgiltiga kapitalkraven blir är låga riskvikter enbart en reflektion av historiskt låga kreditförluster och låga kreditförluster kommer alltid att vara bra för en bank.

Lars Frisell, i dag chefsekonom på Irlands centralbank, är en person som tidigare har haft en central roll på Finansinspektionen att utforma förslaget. Han tycker att det finns mycket goda skäl att riskvikterna för svenska bostadslån ska vara fortsatt lägre än genomsnittet i Europa.

– Samtidigt bör FI höja dem från dagens nivåer, och se till att de inte kan sjunka lägre, för det finns naturligtvis ingen garanti for att de låga kreditförlusterna på bolån vi sett de senaste åren kommer bestå i framtiden. Tvärtom, säger han och fortsätter:

– Ända tills bolånetaket infördes har belåningsgraderna för nya lån stigit kontinuerligt under de senaste tio åren och banker måste ha buffertar att klara allvarliga scenarior.

Svenska Bankföreningens chefsekonom Johan Hansing, som även är tillförordnad vd, är kritisk till de nya reglerna.

– Man vill ju kunna ha lägre riskvik på bra lån och högre på mindre bra lån. Om man sätter ett strikt golv så beskär man möjligheten att ha sådan differentiering.

Exakt hur kravet på riskvikterna på bolån ska utformas vet ingen.

– Vilken metod vi kommer att välja har vi inte sagt. Men när vi räknade på bolånemarginalerna i rapporten som kom i maj antog vi att bankerna hade en kapitaltäckningsnivå på 15 procent. Jag tror inte att vår kommunikation om riskvikterna blir en överraskning för någon, säger Uldis Cerps på FI, men vill inte kommentera några exakta nivåer förrän en lösning är presenterad.

En person med insyn i regelarbetet uppger att det kanske inte bara kommer bli ett ”rent golv”. Åtminstone har det, enligt uppgiftslämnaren, förts en diskussion på FI om en annan metod.

– Det kan bli så att man kommer säga: de riskvikter ni har i dag, bra räknat, men ta och multiplicera dem med en viss siffra. Så även dem som i dag ligger över ett golv, skulle få höja riskvikterna, säger källan.

Det skulle, i sådana fall, vara sämre nyheter för SEB och Nordea, som i dag har högre riskvikter än Handelsbanken och Swedbank.