En aktivt förvaltad fond som inte slår sitt jämförelseindex har alltså inget mervärde för spararen, då är en indexfond helt självklart ett både bättre och billigare alternativ.

Som man kan se i artikeln från i morse driver Robur en mycket framgångsrik verksamhet – för aktieägarna. Vinsterna ligger på en nivå som normalt brukar kräva patentskydd eller en unik produkt av exceptionell kvalitet. I det här fallet finns varken patentskydd eller en unik produkt. Det måste alltså vara kvaliteten som förklarar de fantastiska siffrorna.

Alla Roburs stora fonder är aktivt förvaltade, vilket tyder på en stor tilltro till den egna förmågan att ge spararen detta mervärde. Hög vinstnivå och stark egen tilltro till produkten talar onekligen för att spararna i Robur faktiskt får en högkvalitativ tjänst men helt säker kan man ju inte vara.

Swedbank publicerar hel- och halvårsrapporter för sin fondverksamhet och här finns uppgifter för hur både fonden och dess jämförelseindex utvecklats. Jag har för enkelhetens skull valt ut de 15 största fonderna – tolv aktiefonder/blandfonder och tre räntefonder. Mätperioden är 2008–2012 (4,5 år).

Av de tolv aktiefonderna/blandfonderna är det ingen som lyckats leverera ett mervärde till spararna (en av dem går inte att avläsa, uppgift om jämförelseindex saknas för hela perioden). Detta fonddussin har i dagsläget ett förvaltat kapital på cirka 185 miljarder kronor och genererar därmed fondavgifter till banken på nära 2,4 miljarder kronor per år.

Den här insikten ställer en fråga: Hur kan ett fondbolag med det uttryckliga målet att slå index misslyckas så kapitalt och samtidigt inte bara överleva utan till och med frodas?

Svaret är att det inte är kvaliteten i förvaltningen som är nyckeln till Roburs kommersiella framgång utan kraften i säljapparaten.

På Swedbanks kontor sitter tusentals säljare som slussar kundernas pengar till bankens egna fonder.

Att fonderna inte klarar att nå målet med förvaltningen är emellertid ingen information som når ut till kunderna (det ska påpekas att Swedbank inte är ensamma om detta, samma sak sker hos de andra storbankerna).

Låt oss till slut titta på de tre räntefonderna på listan. Här ser det annorlunda ut, märkligt nog klarar alla tre målet om en avkastning bättre än index. Har en ödets nyck gjort att Swedbank lyckats värva en hel kader räntesnillen? Så är det tyvärr inte. I stället beror det på att det jämförelseindex man använder sig av inte speglar fondens tillgångar. Jämförelseindex baseras på statsskuldväxlar medan fonderna ofta investerar i räntepapper utgivna av företag och de ger en betydligt högre ränta.

LÄS MER: Roburs lönsamhet extrem

LÄS MER: SvD:s stora investeringsguide