9-13 augusti
Globalt börsras och frossa på kreditmarknaden. ECB pumpar i tre omgångar in mer än 200 miljarder dollar i ny likviditet i EMU:s finansmarknad i ett försök att bromsa den allmänna kreditåtstramning som följt i spåren av krisen på USA:s bomarknad. Federal Reserve och japanska centralbanken vidtar liknande åtgärder och Fed förklarar i en kommuniké att finansmarknaden ska få all den kortfristiga likviditet som krävs.
Franska BNP Paribas stänger tre investeringsfonder med tillgångar på 2 miljarder euro. BNP förklarar att man inte kan beräkna vad de komplexa värdepapper som finns i fondernas portföljer egentligen är värda.
13-15 september
BBC avslöjar att brittiska centralbanken ställt upp med nödlån till banken Northern Rock. Sparare köar för att ta ut sina pengar - den första ”run on the bank” i Storbritannien sedan 1800-talet.
18 september
Federal Reserve sänker styrräntan från 5,25 till 4,75 procent.
30 oktober
Amerikanska investmentbanken Merrill Lynch rapporterar en kvartalsförlust på 2,3 miljarder dollar. Vd Stan O´Neal får sparken.
5 november
Citigroup avslöjar nya kreditförluster på 8-11 miljarder dollar. Vd Charles Prince får gå.
12 november
Amerikanska storbankerna Citigroup, Bank of America och JP MorganChase enas om en ”superfond” på 75 miljarder dollar som ska köpa upp värdepapper vars värde fallit och/eller är svårbedömda.
27 november
Freddie Mac gör en nyemission på 6 miljarder dollar.
En statliga investeringsfond i Abu Dhabi köper aktier för 7,5 miljarder dollar i USA:s största bank Citigroup.
4 december
Fannie Mae aviserar nyemission på 7 miljarder dollar.
13 december
Världens stora centralbanker enas om en likviditetsinjektion på 100 miljarder dollar till interbankmarknaden.
14 december
Citigroup stänger sju ”närstående” placeringsfonder och tar in deras 49 miljarder dollar i den egna balansräkningen.
18 december
ECB erbjuder sig låna ut 500 miljarder dollar till affärsbankerna över årsskiftet.
19 december
Morgan Stanley skriver av 9,4 miljarder dollar och säljer en 9,9-procentig ägarandel till statliga kinesiska investeringsbolaget CIC för 5 miljarder dollar.
9 januari 2008
Bear Stearns rapporterar subprimeförlust på 1,9 miljarder dollar och vd James Cayne avgår.
21 januari
Största globala börsfallet sedan 11 september 2001. Fed sänker vid ett extramöte räntan med 0,75 procent till 3,5 procent.
30 januari
Fed sänker räntan till 3,0 procent
19 februari
Brittiska staten tar över Northern Rock.
11 mars
Centralbankerna gör ny samordnad insats att häva förlamningen på kreditmarknaden genom ytterliagre 200 miljarder dollar i nödlån till banksektorn.
17 mars
JP Morgan tar över Bear Stearns med hjälp av Federal Reserve.
18 mars
Fed sänker räntan med 0,75 procent till 2,25 procent
30 april
Fed sänker räntan till 2,0 procent.
11 juli
IndyMac Bank, en av Kaliforniens största bofinansiärer, kollapsar och federala myndigheten FDIC tar över. Det beräknas kosta FDIC (dvs skattebetalarna) 4-8 miljarder dollar att hålla småspararna skadelösa.
24 juni
Senaste statistiken i USA visar att priserna på egnahem fortsatte att falla i april. Från toppmånaden juli 2006 hade då Case-Shillex S&P:s 20-index – som visar prisutvecklingen i 20 storstadsregioner – gått ner med 18 procent.
13 juli
Finansdepartementet och centralbanken rullar ut en räddningsplan för bolånejättarna Fannie Mae och Freddie Mac som sammantaget äger eller garanterar hälften av alla bolån i USA. Staten ger, i praktiken, garantier för institutens skulder och Fed ställer upp med en överbryggnadslån till dess planen klubbats av kongressen. Finansdepartementet vill dessutom få rätt att köpa aktier i Freddie & Fannie om instituten inte lyckas locka andra investerare.
7 september
Staten tar den formella kontrollen över Fannie Mae och Freddie Mac, byter chefer i båda instituten och utlovar de statsstöd som behövs.
10 september
Lehman-ledningen lägger en fram en krisplan som siktar till att överleva som själständig investmentbank genom att hårdbanta verksamheten.
14 september
Försöken att rädda Lehman havererar. Förertaget inställer betalningarna. Samtidigt köper Bank of America investmentbanken Merrill Lynch för 50 miljarder dollar.
