Som E24 tidigare rapporterat om har investmentbanken fått göra kreditreserveringar om 1 miljard kronor för det tredje kvartalet. Kreditreservationen relaterar som E24 tidigare avslöjat till ett kundengagemang som rör Maths O Sundqvist.

FI har skjutit in sig på frågor som rör lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar och som föreskriver att man kan ha en exponering som uppgår till max 25 procent av företagets kapitalbas, det vill säga företagets egna riskkapital.

Vilka specifika kreditexponeringar tittar ni på?

- Det är framför allt en mot en enskild kund, säger Joakim Schaaf, FI:s chefsjurist, som inte vill kommentera huruvida det rör finansmannen Maths O Sundqvist.

Vid årsskiftet hade Carnegie knappt 3 miljarder i eget kapital och en kapitalbas på 1,65 miljarder kronor.

- I lagstiftningen talar man om otillåtna stora exponeringar, det vill säga att man lägger alltför många ägg i samma korg, det vill säga för en exponering mot en och samma kund. Det är det vi har tittat på, säger Joakim Schaaf.

När började ni titta på just kreditexponeringar?

- Det har pågått av och till under en längre tid, jag vill inte gå in på hur länge.

Det var strax över ett år sedan Carnegie varnades för just bristande styrning och kontroll.

- Det är den gemensamma nämnaren, ja. Jag kan inte minnas något ärende där vi först har gått ut och varnat och sedan, under en relativt kort tid behöver komma tillbaka. Det är klart att det har hänt att ett bolag har fått flera sanktioner mot sig, men då har det oftast gått längre tid och rör brister som är särskilda från varandra. Det här är givetvis en speciell situation, säger Joakim Schaaf till E24.

Granskningen av Carnegie har pågått ”ett tag, av och till sedan i somras” enligt Joakim Schaaf. Men det är först idag som investmentbanken fick en så kallad yttrandeskrivelse av FI, där FI redogör för sina iakttagelser. Stora delar av brevet, som ska besvaras av Carnegie, är sekretessbelagt för allmänheten med hänsyn till att det rör Carnegies affärsförhållanden.

Det är en annan granskning än den ni fattade beslut om 30 september 2007?

- Nej, vi har ett löpande ärende på banken. I det ärendet följer vi upp beslutet från september 2007, men vi tar också in annan information i det ärendet. Det kan vara omständigheter som har med andra delar av verksamheten än det vi kritiserade i septemberbeslutet som kommer in i det ärendet, säger Joakim Schaaf.

Den granskning som nu har pågått är alltså uppföljande?

- Det är en del av det, men vi pekar också på bankens hantering av stora kreditexponeringar, vilket är en annan omständighet än den vi tittade på i förra årets beslut.

FI, som den 30 september 2007 varnade investmentbanken för bristande intern styrning och kontroll, kan ta till samma åtgärd den här gången med, eller välja att förelägga banken att vidta rättelse eller meddela varning med straffavgifter. Den allvarligaste sanktionen är att återkalla tillståndet.

Efter att Carnegie har svarat på skrivelsen tar FI beslut om det behövs ytterligare skriftväxling och informationsutbyte. Därefter fattar FI beslut. FI kommer också att granska om Carnegie måste betala en förseningsavgift om maximalt 100 000 kronor, för att inte ha informerat myndigheten om att kreditexponeringen mot en viss kund ökat.

En av FI:s sanktioner i september i fjol var att tvinga styrelsen att sparka vd och att tvinga styrelsen utse en extrastämma för att välja en ny styrelse. Kan en sanktion rikta sig mot en sittande styrelse den här gången också?

- Vi för en kommunikation med banken som bolag och det är också den som bär licensen och riskerar åtgärder från vår sida. Visst ger lagstiftningen den möjligheten, att sanktionen riktar sig mot styrelsen, men det är en för tidigt väckt fråga, säger Joakim Schaaf.

Varför tvingas ni göra en granskning efter misstankar om samma brister som vid förra tillfället?

- Det är bland annat det vi har bett banken att yttra sig om, säger Joakim Schaaf.

Carnegie har ju informerat er om vilka förstärkningar som gjorts och att fler vid kontrollfunktionen har anställts, har de åtgärderna inte gett några effekter?

- Det är det banken får peka på, dels om de håller med oss om den beskrivning vi har gjort, dels utifrån deras verksamhet i förhållande till de åtgärder de vidtagit, vad orsaken är till detta. Beror det exempelvis på att det nya folket inte hunnit med eller beror det på andra omständigheter?

Att åtgärderna och rutinerna inte har hunnit sätta sig, skulle det kunna vara en ursäktande omständighet?

- Vi beaktar alla omständigheter, men som bank måste man vara beredd och även ha förmåga att följa gällande regelverk, oavsett byte av personal, säger Joakim Schaaf.