På onsdagen hade Finansinspektionen styrelsemöte och många räknade med att de nya reglerna för riskvikter skulle komma i dag. Något som SvD Näringsliv rapporterat om de senaste dagarna. Riksbanken och Finansinspektionen har länge velat införa ett golv för bankernas så kallade riskvikter, det vill säga att bankerna ska sätta av mer kapital för sin utlåning till bostäder. Men på torsdagsmorgonen kom i stället ett annat meddelande från inspektionen: projektet läggs på is. Bankcheferna kan därför i stället andas ut, eftersom förslaget skulle innebära högre kostnader för att låna ut till bostäder.
Uldis Cerps, som jobbat med förslaget på Finansinspektionen, säger att man vill vänta tills det kommit klarhet i hur kapitaltäckningsdirektiven ska se ut.
– Vi hade en förhoppning om att förhandlingarna skulle kunna avslutas innan halvårsskiftet. Men eftersom vi inte har den tydligheten vill vi inte gå ut med våra uppgifter än.
När jag pratade med dig för en vecka sedan lät det som att ni skulle hålla tidsplanen, vad hände?
– Det har varit vår förhoppning att förhandlingarna skulle gå i hamn. Det var viktigt att vårt beslut om förseningen kommunicerades till alla samtidigt. Det är det nya regelverket i Europa som ska bestämma vilka befogenheter myndigheter får ha för att utfärda Pelare-1-reglering, det vill säga det som är bindande för alla banker.
Har det något att göra med protester från någon bank?
– Nej, vi har inte konsulterat bankerna om vilken metod vi ska använda. Vi har samlat in massor av information från bankerna men vi har inte sagt vilken metod vi ska använda.
Har det varit ett svårt arbete?
– Vårt arbete går framåt ganska väl skulle jag säga. Den största svårigheten för oss beror egentligen på att EU-förhandlingarna har dragit ut på tiden. Vi hade hoppats att EU skulle vara klara innan halvårsskiftet.
När tror ni att ni kommer ha era reglerna klara?
– Det är en bra fråga, det beror på EU. Så den får man nästan ställa till EU-kommissionen.
LÄS MER: Nya låneregler miljardsmäll för storbankerna
De låga så kallade riskvikter som svenska banker har setts som en bidragande orsak till den snabba kreditexpansionen på bolån i Sverige, eftersom utlåning till bostäder nu är billigare för bankerna än annan utlåning. Det gör alltså bolånen mer lönsamma. När de nya reglerna om riskvikter kan börja gälla för svenska banker kan Uldis Cerps inte ge någon prognos för.
– Det kommer vi att informera om när vi går ut med förslaget, och det beror också på när vi kommer vara klara. Det vet vi inget om i dagsläget.
Ser ni inte problem i att det drar ut på tiden?
– Jo, vi har signalerat att vi vill ha högre riskvikter, det har vi sagt förut och står vi fast vid. Vi får se hur förhandlingarna går, sedan får vi återkomma.
Ulf Grunnesjö, ir-chef på SEB, säger att det är bra att Finansinspektionen ”jobbar igenom frågan”.
– Om de har legal backning i frågan eller inte är svårt för oss att bedöma. Det blir i sådana falla deras egna jurister som får bedöma det, säger han.
– Det är nog många som är förvånade, eftersom FI varit så tydliga tidigare med att de ska genomföra förändringar.
SEB, som har haft högst riskvikter – det vill säga satt av mest kapital för bolån av storbankerna - har länge efterfrågat gemensamma regler.
– Eftersom det här har varit en fråga för omvärlden, då svenska riskvikter internationellt ansetts vara väldigt låga, så har vi tyckt att det vore bra om vi kunde införa ett golv för riskvikterna. Att kapitalkravet på samma kund ska behandlas lika oavsett vem som lånar ut pengarna. Nu blev det inte så, säger Ulf Grunnesjö.
BÖRSEN: Följ utvecklingen för bankernas aktier på börsen här.
I dag meddelade FI också att man vill införa ett krav på att finansföretag måste ha en buffert som ”klarar verkliga och simulerade kassautflöden under en stressad period på 30 dagar”. Det var dock inte så mycket nytt för bankerna.
– Det är precis vad man har kommunicerat tidigare, men nu på svenska. Det är en översättning av de regelverk vi visste skulle komma. Så det förändrar ingenting utan innebär en formalisering, säger Ulf Grunnesjö.
