På tisdagsmorgonen publicerade Finansinspektionen en andra rapport om bankernas marginaler på utlåning till bostadsköp, ett uppdrag som ursprungligen kommer från regeringen.

Jämfört med första kvartalet, menar myndigheten, har bankernas finansieringskostnader minskat som en effekt av att räntan på säkerställda obligationer har kommit ned. I genomsnitt kostade bankernas egen upplåning 2,59 procent, jämfört med 2,97 procent under första kvartalet.

Även bolåntagarnas kostnader har sjunkit, men inte i samma takt som bankernas kostnader, vilket förklarar de högre marginalerna. Under det andra kvartalet uppgick räntan på ett genomsnittligt tremånaders bolån till 3,73 procent.

Till TT säger statsminister Fredrik Reinfeldt att han tycker att det borde finnas möjligheter för bankerna att sänka bolåneräntorna.

– Just för att marginalerna kommit att bli väldigt höga, säger han.

• LÄS MER Om Reinfeldts uttalande.

Bankernas genomsnittliga nettomarginal, efter kostnader för administration, likviditetsreserver och förväntade kreditförluster, uppgick under kvartalet till 0,46 procentenheter, att ställa mot 0,40 procentenheter under första kvartalet. Detta är enligt myndigheten de högsta marginalerna sedan 2002.

De högre marginalerna väcker irritation hos bland andra Villaägarnas Riksförbund.

- Trots att vi hade en kritisk diskussion i vintras har bankerna under året kunnat öka sina marginaler från en redan hög nivå. Det är uppenbart att regeringen måste se över regelverket eftersom bankerna nu visat att man kan komma undan med höga bolånemarginaler utan att något händer, skriver Daniel Liljeberg, chefekonom för Villaägarnas Riksförbund, i ett mejl.

I absoluta tal har bankernas gemensamma räntenetto, skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, ökat med 11 procent sedan andra kvartalet 2011, vilket genererade ett överskott på 28 miljarder kronor mellan april och juli. Sedan 2003, skriver Finansinspektionen, har detta räntenetto ökat med 35 procent, något som anses bero på högre marginaler och större volymer.

Rapporten visar också på hur svenskarnas skulder fortsätter att öka, om än i en något lägre takt än tidigare. Utlåningen till bostadsköp ökade med 4,8 procent jämfört med andra kvartalet 2011, vilket enligt myndigheten är den lägsta tillväxttakten sedan 2002. Svenska bostadsskulder motsvarar nu drygt 60 procent av BNP, eller knappt 2 200 miljarder kronor.

Även utlåningen till företag ökade med 3,9 procent, en lägre tillväxttakt än under kvartal ett, men alltjämt högre än i övriga europeiska länder.