Av prospektet inför nyemissionen, där banken ber ägarna om 15 miljarder när nya aktier säljs för 10 kronor styck, framgår också att SEB skapat en särskilt grupp inom banken som bara arbetar med problemengagemang och rekonstruktionsfrågor och utökat sina resurser ordentligt på området.
I prospektet listar SEB en rad saker som kan gå snett och ytterligare förvärra läget för banken. Riskavsnittet är obligatoriskt och medvetet skrivet negativt för att minimera risken för att arga aktieägare som tecknat sig för nya aktier ska kunna säga att SEB mörkat farorna och återkomma med stämningar.
Men räkna med att investerarna kommer att ögna igenom varningarna och ta dem på allvar. Inför sin emission lyfte Swedbank bland annat fram riskerna för en försämrad utveckling i Baltikum, något som sedan uppfylldes med råge.
Att det kommer bli sämre i Baltikum är något som SEB också lyfter fram i sitt prospekt.
Framförallt är SEB känsligt för om de baltiska valutorna skulle devalveras, något som flera bedömare tror kan hända.
Men banken pekar också på andra risker som hamnat med i skymundan när det gäller huvudvärken för banker framöver:
- Fastigheter
På andra plats i riskavsnittet lyfter SEB fram att banken är exponerat för sjunkande fastighetsvärden. SEB konstaterar att den totala portföljen på 1 934 miljarder kronor vid årsskiftet utgjordes till 19 procent, eller 371 miljarder kronor, av bolån och 14 procent, eller 262 miljarder, av lån till fastighetsförvaltning. Den största delen ligger i Sverige och Tyskland. Priserna på bostäder och kommersiella fastigheter gick ned under 2008 och väntas fortsätta ned under 2009.
SEB:s utlåning till kommersiella fastigheter steg från 213 till 262 miljarder kronor under 2008, delvis en effekt av svagare krona.
SEB konstaterar att banken har en kreditpolicy baserad på kassaflödesanalys som främst tittar på återbetalningskapaciteten hos kunderna när krediten ges men skriver ”Om den rådande lågkonjunkturen i Norden, Baltikum och Tyskland fortsätter med fortsatt sjunkande fastighetspriser och ökande arbetslöshet kan SEB:s låneportfölj för kommersiella fastigheter och privatbostäder resultera i en betydande ökning av kreditförlustreserveringar vilket skulle kunna påverka SEB:s finansiella ställning och resultat påtagligt”.
Av SEB:s årsredovisning framgår att banken har sammanlagt satt av 4,8 miljarder kronor i osäkra fordringar mot fastigheter. Totalt 3,5 miljarder kronor finns i Tyskland, där SEB lånat ut 104 miljarder kronor till kommersiella fastigheter.
Enligt Ulf Grunnesjö på SEB:s IR-avdelning är det ett resultat av SEB:s köp av tyska Bfg då SEB gjorde en stor reservering. Banken bedömer att risken är låg för att den stora reserveringen kommer leda till ökande kreditförluster.
Men mycket små ökningar av kreditförlustnivån på fastigheter skulle leda till stora tal. De osäkra fordringarna på 4,8 miljarder kan jämföras med att banken klassat 5,5 miljarder av lånen i hela Baltikum som osäkra.
Likviditet
SEB hade vid årsskiftet 246 miljarder i skulder som förfaller under 2009. ”Störningar, osäkerheter och volatilitet på kapital- och kreditmarknaderna begränsar för närvarande SEB:s möjligheter att refinansiera förfallande skulder med långfristig finansiering”, skriver SEB.
SEB påpekar också att kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor sänkte det långsiktiga kreditbetyget den 5 februari. Varje ytterligare sänkning kan få negativa effekter på likviditet och ”underminera förtroendet för SEB”.
Kapitalkrav
SEB skriver att högre kreditförluster än väntat i Baltikum och sämre kreditkvalitet kan leda till att banken behöver ta in mer kapital utöver de 15 miljarderna. Bland annat kan SEB behöva öka de så klassade riskvägda tillgångarna när kvaliteten i kreditportföljen försämras vilket skulle kräva mer kapital för att möta de lagstadgade kraven.
”Det kan därför inte uteslutas att SEB behöver skaffa mer kapital i framtiden. Sådant kapital, antingen i form av lån, hybridkapital eller ytterligare eget kapital, kanske inte är tillgängligt på förmånliga villkor eller överhuvudtaget”, skriver banken i prospektet.
