En stadig börsuppgång känns relativt avlägsen i dagsläget, men det hindrar inte att aktörerna på aktiemarknaden blickar in i framtiden mot den punkt då börsen återigen vänder uppåt. Och här är experterna mer eller mindre överens – en stabilitet i finanssystemet och en ljusning i världsekonomin måste kunna skönjas innan börsen kan vända.
- Nu har vi en finansmarknad som inte fungerar. Den måste komma igång och fungera på ett normalt sätt. Så länge den inte funkar så kan börsen inte gå upp, något annat vore idiotiskt att tro, sammanfattar Pekka Kääntä, som förvaltar en av årets vinnarfonder Thenberg Macro Hedge.
Den närmsta tiden efterlyser experterna en mer transparent och fungerande kreditsektor. På den fronten kan vissa positiva tecken skönjas, men det är långt ifrån stabilt. Förtroendet måste komma tillbaka på kreditmarknaden och bankerna måste våga börja handla med varandra.
- Vi ser det här i några steg, i några faser. I den kortsiktigt krisfasen ska kreditspreadarna ned och banksystemet fungera igen. Det börjar vi se som en effekt av stimulanspaketen och centralbankssänkningarna, säger Johan Hagbarth på SEB.
Han får medhåll av Magnus Axén, analyschef på Evli Bank i Sverige.
- Nu sitter folk och tjuvhåller på pengarna. Det måste lossna på kreditmarknaderna. Det är spelteori det handlar om, ingen vill råka illa ut. Kreditspreadarna måste gå ihop och investeringskostnaderna gå ned.
När kan en vändning ske?
- För att få börstrenden uppåt igen 2009 måste makrobilden börja stabiliseras. Man kan tänka sig att fallet börjar plana ut under andra eller tredje kvartalet nästa år så att man kan börja blicka in i 2010 med lite större säkerhet. Men vi har ingen bottenkänning än. Vi ser att det faller i accelererande takt och det är först när fallet börjar avta som man kan börja prata om en vändning, säger Johan Hagbarth.
- Även om det ekonomiska klimatet fortsätter att vara fortsatt kärvt in i 2010 finns det en god chans att börsen skulle kunna vända under andra halvåret 2009. Det ska ganska mycket till för att vi ska tillbaka till de nivåer som vi såg i slutet av oktober och vi ser en något store sannolikhet att vi har sett botten än att vi inte har gjort det. Därmed inte sagt att det inte kan gå ner ytterligare sett från dagens nivåer, säger Magnus Axén.
Jokern i leken är stimulanspaketen i alla dess former –Lettlandsåtgärder, skattepaket och kreditpaket. Men det beror också på om och hur paketen biter på ekonomin.
En stabilisering av inkommande data, en känsla av att vi kan börja ana oss till en botten för industriproduktion och BNP och att arbetslösheten slutar öka krävs, enligt Magnus Axén.
- Det kan kanske räcka med att vi ser en stabilisering under några månader i rad nästa år för att marknaden ska tolka det som att vi hittat en botten. Och bara det skulle kunna ge en viss uppgång, säger han.
Under lång tid framöver kommer konjunkturbilden emellertid också att tyngas av den underliggande trenden med avveckling av skuldberget, påpekar Johan Hagbarth.
- Det är svårt att säga hur vi ligger till här, mycket är gjort men det är mycket kvar att göra, säger han.
Finansgurun Patrik Brummer, som var med och byggde upp Brummer & Partners, tror att återhämtningen i stort hänger på de marknader i världen som fram till rätt nyligen kallades ”nya tillväxtmarknader”. Han målar dock en rätt dyster bild av framtiden.
- Jag tror att Asien, och framför allt Kina och Indien, måste dra oss ur den här krisen. Problemet är bara att de har problem på hemmaplan. Folk som trodde att de asiatiska länderna skulle gå hyfsat oskadda ur den globala finanskrisen var alldeles för optimistiska, säger Patrik Brummer.
